Enligt Finlands grundlag utövas den högsta domsrätten i förvaltningsmål av högsta förvaltningsdomstolen. I tviste- och brottmål utövas den högsta domsrätten av högsta domstolen. Högsta förvaltningsdomstolen och högsta domstolen inrättades år 1918.
Grundlagen förutsätter att all utövning av offentlig makt skall bygga på lag. Den allmänna rätten att söka ändring i förvaltningsbeslut och hur deras lagenlighet prövas, regleras närmast i förvaltningsprocesslagen.
Största delen av de grupper av ärenden som högsta förvaltningsdomstolen behandlar omfattas inte av ett system för besvärstillstånd. I dessa mål har parterna rätt att söka ändring och högsta förvaltningsdomstolen avgör målen också i sak.
Förvaltningsprocesslagen reglerar lagskipningen i förvaltningsdomstolarna. Den som söker ändring garanteras rättsskydd genom en bestämmelse i förvaltningsprocesslagen som kallas officialprincipen och rättsskyddsprincipen och som går ut på att domstolen för sin del skall se till att ärendet blir utrett. Parterna kan i allmänhet föra sin sak utan ombud, vilket gör det lättare att söka ändring och få rättsskydd.