HFD:2017:145

Beskattning av inkomst av näringsverksamhet – Skatteplikt för inkomst – Internprissättning – Koncern – Koncernbolag som tillhandahåller tjänster – Verksamhetsstyrningssystem – Serviceavgift – Modell för kostnadsfördelning – Enterprise Resource Planning

Årsboksnummer: HFD:2017:145
Givet: 13.9.2017
Liggarnummer: 4380
Diarienummer: 242/2/16

Inom koncernen A hade man år 2004 inlett ett projekt som kallades Enterprise Resource Planning (ERP). I detta syfte hade man inom koncernen grundat ett nytt bolag, B Ab, som av en utomstående leverantör hade skaffat en programvarulicens och anpassat programvarans funktioner till koncernens behov. Enligt ett tjänsteavtal med andra koncernbolag utvecklade B Ab ERP-systemet, skaffade behövliga licenser på programvara, hårdvara, kontors- och konsulttjänster samt tillhandahöll skräddarsydda tjänster för koncernbolagen. Under åren 2005–2009 hade B Ab haft kostnader för anskaffning av material och tjänster, personalomkostnader, ränteutgifter och andra kostnader. Från och med år 2006 hade B Ab genom serviceavgifter fakturerat de övriga bolagen i koncernen på projektkostnaderna jämte vinstpåslag allteftersom dessa bolag hade tagit i bruk ERP-systemet.

Vid efterbeskattning och rättelse av beskattningen till den skattskyldiges nackdel, vilka verkställts för skatteåren 2005–2009, hade det ansetts att B Ab borde ha fakturerat de övriga bolagen i koncernen på de kostnader som hänförde sig till verksamhetsstyrningssystemet allteftersom dessa kostnader uppstått. B Ab:s skattepliktiga inkomster hade härvid ökats med de belopp som ansågs ha blivit ofakturerade för nämnda skatteår.

Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att man i koncernen A hade valt en sådan modell för genomförandet av ERP-projektet att ett koncernbolag har tillhandahållit de övriga bolagen i koncernen sådana utvecklingstjänster och andra tjänster som hört till ERP-systemet och att de övriga bolagen i koncernen har betalat serviceavgifter som motprestation för de tjänster som de fått. B Ab och de övriga bolagen i koncernen skulle härvid inte anses ha kommit överens om sådana villkor för genomförandet av ERP-projektet som skulle ha avvikit från vad som skulle ha avtalats mellan av varandra oberoende parter. Eftersom de övriga bolagen i A-koncernen hade tagit i bruk ERP-systemet stegvis från och med skatteåret 2006, upphävde högsta förvaltningsdomstolen förvaltningsdomstolens och skatterättelsenämndens beslut för skatteåret 2005 samt B Ab:s efterbeskattning. För skatteåren 2006–2009 återvisades ärendet till Skatteförvaltningen för utredning av om de serviceavgifter som B Ab fakturerat av de koncernbolag som tagit i bruk ERP-systemet hade varit marknadsmässiga. Skatteåren 2005–2010.

Lagen om beskattningsförfarande 31 § (1558/1995) och 31 § 1 mom. (1041/2006)

 
Publicerad 13.9.2017