1997 Beskattning

II Beskattning

Accis
En privatperson i Finland hade från en annan medlemsstat i Europeiska unionen tillställts en gåvoförsändelse innehållande alkoholdrycker. För försändelsen skule inte i Finland erläggas accis på alkoholdrycker, emedan lagstiftningen om accisbeskattning inte innehöll något stadgande, enligt vilket den privatperson som mottagit gåvoförsändelsen skulle vara skattskyldig.
(HFD 10.12.1997 L 3128)

Allmännyttigt samfund
Intäkterna från en årligen återkommande mässa som ett allmännyttigt samfund ordnat för att stöda studenternas forsknings- och hobbyverksamhet vid en teknisk högskola ansågs vara skattepliktig inkomst av näringsverksamhet för samfundet.
(HFD 9.4.1997 L 801)

Tillgångarna i ett dödsbo skulle enligt den avlidnes testamente tillfalla en allmännyttig stiftelse som skulle bildas för ändamålet. Innan tillstånd utverkats till grundande av stiftelsen och stadgar för den blivit fastställda, hade dödsboet sålt viss egendom av kvarlåtenskapen. Vid beskattningen för det år under vilket försäljningen hade skett ansågs dödsboet vara ett allmännyttigt samfund.
(HFD 10.10.1997 L 2535)

Avdrag för inkomstens förvärvande
En förlust som uppkommit genom att en anställningsoption sålts till underpris eller fått förfalla som värdelös får dras av som utgift för förvärvande eller bibehållande av löneinkomsten.
(HFD 24.4.1997 L 985)

Avskrivningar
Ett aktiebolag som höll bilskola hade år 1987 förvärvat aktiestocken i ett annat bolag som likaså höll bilskola. Priset för aktierna hade varit 984 504 mark. Vid beskattningen för år 1992 godkändes på anskaffningsutgiften för aktierna en avskrivning om 200 000 mark, vilken bolaget gjort i sitt bokslut efter att aktiernas värde minskat bland annat till följd av bolagets ofördelaktiga resultatsutveckling och den bekanta liberaliseringen av praxis vid beviljande av tillstånd att hålla bilskola.
(HFD 2.6.1997 L 1407)

Ett bolag som bedrev advokatverksamhet hade gjort en avskrivning på anskaffningsutgiften för bostadsaktier som hörde till dess anläggningstillgångar och berättigade till innehav av bolagets kontorslokal. Avdrag för anskrivningen vägrades, trots att det visats att aktiernas gängse värde hade minskat.
(HFD 24.6.1997 L 1592)

Extra ränteavdrag
Makar som ingått äktenskap efter år 1992 hade inte rätt att välja, vilkendera maken som skall beviljas det extra ränteavdrag för åren 1993-2002, om vilket det stadgas i 144 § inkomstskattelagen.
(HFD 25.11.1997 L 2975)

Fastighetsskatt
Fastighetsskatt skulle erläggas för en fastighet, till vilken det hörde en strand om 300 meter och på vilken de skattskyldiga hade en fritidsbostad. Det inverkade inte på slutsatsen, att av fastighetens hela areal om 2,43 hektar ett område om 1,6 hektar var klassificerat som skogsmark.
(HFD 19.3.1997 L 638)

En landsfastighet om 17,6 hektar, som var belägen på fyra holmar, omfattade förutom en tomt för en fritidsbostad även 4 hektar skog och 11,7 hektar impediment. Impedimentet ansågs inte kunna åsättas något värde vid fastighetsbeskattningen.
(HFD 17.6.1997 L 1537)

En mer än 200 meter hög antennmast, som stod invid byggnaden för en stationsanläggning, var en i fastighetsskattelagen avsedd konstruktion.
(HFD 14.8.1997 L 1857)

Förlustavdrag
Förlusten i ett dotterbolag som fusionerats med sitt moderbolag fick inte avdras från moderbolagets inkomst, emedan över hälften av moderbolagets aktier hade bytt ägare under fusionsåret.
(HFD 3.2.1997 L 216)

Aktiebolaget AB hade bildats genom en kombinationsfusion mellan Ab A och Ab B. Av aktierna i Ab AB hade aktieägarna i Ab A erhållit mindre än hälften. Ab A hade ägt hela aktiestocken i Ab C. Ab AB, med vilket man ämnade fusionera Ab C, fick inte använda de förluster, oanvända gottgörelser eller skatteöverskott som fastställts för Ab C.
(HFD 13.3.1997 L 610)

Förskottsuppbörd
Om den, som med stöd av sitt arbetsförhållande tecknat ett optionslån, efteråt sålde den teckningsrätt till ett nytt optionslån som varit förenad med det ursprungliga lånet, skulle förskottsinnehållning verkställas på försäljningspriset för teckningsrätten.
(HFD 22.5.1997 L 1305)

En bank i Uleåborgs län hade anordnat en operaresa till Helsingfors för sin direktion och personal. Resan, som hade ersatt julklapparna och lillajulsfesten, ansågs vara en i 69 § 1 mom. inkomstskattelagen avsedd sedvanlig och skälig skattefri personalförmån. Såvitt gällde de i resan deltagande makarna till direktionens ordförande och viceordförande, ansågs det likväl att resan utgjorde en skattepliktig löneförmån.
(HFD 13.6.1997 L 1504)

Ett bolag hade bekostat en del av en arbetstagares studier för en MBA-examen. Enligt den utredning som bolaget hade förebragt var utbildningen föranledd av att arbetstagarens arbetsuppgifter i bolaget hade utvecklats och förändrats. Emedan utbildningen sålunda hade legat i bolagets intresse, ansågs arbetstagaren inte ha erhållit någon löneförmån av att bolaget deltagit i kostnaderna för utbildningen.
(HFD 11.8.1997 L 1793)

En skogsarbetare hade grundat ett företag som sålde skogsarbetstjänster. De arvoden som erlades till företagaren ansågs inte vara i 4 § lagen om förskottsuppbörd avsedd lön i arbetsförhållande, utan betraktades som en i lagens 6 § avsedd ersättning för arbete som utförts för annan.
(HFD 10.10.1997 L 2536)

Förtäckt dividend
Emedan en försäljning av aktier till en del hade haft till syfte att genomföra en generationsväxling, ansågs överlåtelsen till denna del motsvara sakens egentliga natur och syftemål. I övrigt kunde säljaren på grund av överlåtelsen beskattas för förtäckt dividend enligt 56 och 57 § beskattningslagen.
(HFD 21.8.1997 L 1951)

Gottgörelse för bolagsskatt
Köparen av aktier i ett skalbolag var berättigad till gottgörelse för bolagsskatt på basis av den dividend som han fått av bolaget.
(HFD 2.12.1997 L 3056)

Gårdsbruksbeskattning
En brandförsäkringsersättning för ett fähus kunde inte enligt 5 § 2 mom.inkomstskattelagen för gårdsbruk hänföras till inkomsten av lantbruk, emedan ersättningens belopp var tvistigt ännu vid utgången av det tredje skatteåret efter det år byggnaden hade förstörts.
(HFD 18.2.1997 L 338)

När en jordbrukare erhållit bidrag för underhåll av beskogad åker och sysselsättningsstöd för avlönande av en person att sköta plantbeståndet, ansågs dessa inkomster utgöra kapitalinkomst av skogsbruket. En ersättning för inkomstbortfall i samband med ökerbeskogning hänfördes som skattepliktig inkomst till jordbrukets förvärvskälla.
(HFD 25.11.1997 L 2977)

Försäljningspriset för en jordbrukslägenhet hade utgjort 80 procent av gängse värdet. Stadgandena om privatuttag i 4 § 3 mom. inkomstskattelagen för gårdsbruk ägde inte tillämpning på försäljningen.
(HFD 3.12.1997 L 3069)

En jordbrukare överlät sin lägenhet som gåva till sin son, vilken fortsatte den mjölkboskapshushållning som bedrivits på lägenheten. Gåvobrevet innehöll ingen uppgift om den till lägenheten hörande referenskvantiteten för meijerimjölk. Till den del referenskvantiteten förvärvats mot vederlag ansågs den ursprungliga anskaffningskostnaden eller ett lägre sannolikt överlåtelsepris utgöra skattepliktigt överlåtelsepris för jordbrukaren.
(HFD 3.12.1997 L 3070)

Gåvobeskattning
Vid en gåvobeskattning fick skattebyrån fastställa skattens belopp i enlighet med 14 § lagen om skatt på arv och gåva och därmed faktiskt rätta ett uppenbart skrivfel rörande skattens belopp, vilket ingått i ett laga kraft vunnet förhandsavgörande för gåvobeskattningen. Rättelsen ansågs inte ha lett till ett för den skattskyldige oskäligt resultat. Skattens rätta belopp var 95 600 mark, men hade i förhandsavgörandet angivits till 59 600 mark.
(HFD 5.3.1997 L 484)

Inkomstandel för delägare i näringssammanslutning
En tyst bolagsman i ett kommanditbolag var enligt bolags-avtalet berättigad till en vinstandel om 25 procent av bolagets vinst. Han kunde beskattas för sin andel av bolagets inkomst, trots att han till följd av bolagets insolvens inte kunnat lyfta sin andel av vinsten.
(HFD 26.5.1997 L 1354)

Internationell skatterätt
Ett finskt bolag hade flera dotterbolag i ett land, med vilket Finland inte ingått skatteavtal. En dividend, som ett av dotterbolagen hade erhållit av ett annat av dessa bolag, skulle hänföras till det finska bolagets inkomst vid beräknandet av den inkomst som ligger till grund vid jämförelsen av inkomstbeskattningens nivå i ett bolags hemviststat och i Finland. Dividenden var skattepliktig inkomst även för det finska bolaget enligt lagen om beskattning av delägare i utländska bassamfund.
(HFD 20.2.1997 L 364)

Investeringstillgångar
Skogslägenheter som en pensionsstiftelse förvärvat för att trygga sin verksamhet ansågs hänföra sig till näringsverksamhetens förvärvskälla som investeringstillgångar. Stiftelsens inkomst av dem utgjorde inkomst av näring.
(HFD 13.3.1997 L 611)

Kapitalinkomstandel av företagsinkomst
De förskott som en advokatbyrå uppburit på arvoden avdrogs som skulder vid uträkningen av byråns nettoförmögenhet, trots att motsvarande belopp innestod på en skattefri checkräkning.
(HFD 10.12.1997 L 3139)

Koncernbidrag
Ett rörelseidkande bolag hade mottagit ett koncernbidrag av ett rörelseidkande dotterbolag samt hade överstyrt en del av bidraget till sitt moderbolag, vilket likaså idkade rörelse. Koncernbidraget ansågs i sin helhet ha givits för mottagarens rörelse, såsom avses i 2 § lagen om koncernbidrag vid beskattningen.
(HFD 2.9.1997 L 2064)

Kreditskatt
Länsskatteverket ansågs ha varit berättigat att debitera kreditskatt för en kredit som blivit lyft medan kreditskattelagen var i kraft, men för vilken skatten blivit obetald. Debiteringen ansågs befogad trots att kreditskattelagen redan blivit upphävd när debiteringen skedde, och oaktat lagen om upphävande av kreditskattelagen inte innehöll något stadgande om debitering av en kreditskatt som blivit obetald.
(HFD 26.9.1997 L 2375)

Kringgående av skatt
En jordbrukare hade bildat ett aktiebolag för ägande och innehav av sina i jordbruket nyttjade produktionsbyggnader. Bolagets aktieägare utgjordes av jordbrukarens övriga familjemedlemmar. Åtgärden ansågs inte motsvara sakens egentliga natur och syftemål.
(HFD 14.8.1997 L 1838)

En aktieägare som ensam ägde hela aktiestocken i ett bolag hade sålt sina aktier till utomstående köpare. Samtidigt hade bolagets rörelsetillgångar överlåtits till två andra bolag, vilka båda tillhörde ovan nämnda aktieägare och vilka fortsatte att bedriva rörelsen. Aktieägaren i fråga ansågs ha erhållit förtäckt dividend genom att medverka i finasieringen av aktieköpet. Med beaktande av omständigheterna i målet nedsattes likväl beloppet av den förtäckta dividenden från det belopp som i målet beräknats på basis av priset för aktiestocken.
(HFD 3.10.1997 L 2457)

När säljarna av ett skalbolag helt hade avstått från driften av rörelsen efter det aktierna sålts till utomstående köpare, ansågs stadgandena i 56 och 57 § beskattningslagen inte vara tillämpliga på försäljningen.
(HFD 3.10.1997 L 2463)

Levnadskostnad
En merkonom, som tjänstgjort som valutaexpert i en bank, hade avlagt en MBA-examen. Hans utgifter för utbildningen ansågs inte hänföra sig till inkomstens förvärvande eller bibehållande, utan betraktades som icke avdragbara levnadskostnader.
(HFD 11.8.1997 L 1792)

Mervärdesskatt
a) Skattskyldighet
En idrottsförening, som ansågs vara ett allmännyttigt samfund, skötte utdelningen av veckoreklam för företag genom oavlönat arbete av föreningens medlemmar. Verksamheten bedrevs rörelsemässigt på det sätt som avses i mervärdesskattelagen. Emedan föreningens inkomst av verksamheten likväl inte utgjorde någon i inkomstskattelagen avsedd näringsinkomst, var föreningen inte skyldig att betala mervärdesskatt på inkomsten.
(HFD 30.1.1997 L 188)

En stiftelse var såsom ett i inkomstskattelagen avsett allmännyttigt samfund enligt 4 § mervärdesskattelagen befriad från skyldigheten att betala mervärdesskatt för den teaterverksamhet som stiftelsen bedrev. Stiftelsen hade likväl rätt att på ansökan bli skattskyldig för denna verksamhet, vilken bedrevs rörelsemässigt på det sätt som avses i mervärdesskattelagen.
(HFD 30.1.1997 L 189)

Ett företag som ägdes av en enskild person var skyldigt att betala mervärdesskatt som underleverantör av tjänster som nattjour vid ett vårdhem för utvecklingsstörda, vilket ägdes och upprätthölls av en kommun.
(HFD 10.3.1997 L 555)

En lokal byggmästarförening, som ansågs vara ett allmännyttigt samfund, hade bland annat anordnat byggnadsutställningar. Utställningsverksamheten ansågs direkt ansluta sig till förverkligandet av föreningens allmännyttiga syfte, och inkomsten av verksamheten utgjorde sålunda inte någon i inkomstskattelagen avsedd näringsinkomst för föreningen. Föreningen var därför inte heller mervärdesskattskyldig för sin utställningsverksamhet.
(HFD 8.4.1997 L 791)

En lokal juniorhandelskammare, som ansågs vara ett allmännyttigt samfund, var skyldig att betala mervärdesskatt på sina försäljningsintäkter av årliga mässor som den arrangerat för att finansiera sin verksamhet.
(HFD 8.4.1997 L 792)

En utländsk banks filialkontor, som ägde fast driftställe här i landet, hade ansökt om att bli infört i registret över mervärdesskattskyldiga. Filialkontoret hade rätt att bli infört som medlem av en i 13 a § mervärdesskattelagen avsedd skattskyldighetsgrupp.
(HFD 4.9.1997 L 2080)

Personalen vid ett universitetsbibliotek tillhandahöll avgiftsbelagda tjänster som var nödvändiga för fullgörande av bibliotekets uppgifter. Tjänsterna, som inte tillhandahölls i någon konkurrenssituation, ansågs vara en från mervärdesbeskattning undantagen biblioteksverksamhet.
(HFD 30.12.1997 L 3350)

b) Skattepliktig försäljning
En bank hade på exekutiv auktion inköpt maskiner, i vilka den hade panträtt med stöd av företagsinteckning. Om banken därpå sålde maskinerna, blev den skyldig att betala mervärdesskatt på försäljningen.
(HFD 17.4.1997 L 934)

En stiftelse, som ansetts vara ett allmännyttigt samfund, upprätthöll året om en övningsbana för körning i halt väglag samt en därtill ansluten undervisningslokal. Stiftelsen var skyldig att betala mervärdesskatt på att mot avgift upplåta övningsbanan och undervisningslokalen.
(HFD 13.5.1997 L 1159)

Ett vattenandelslag, som ansetts vara ett allmännyttigt samfund, ombesörjde och upprätthöll leverans av vatten i en by huvudsakligen till sina medlemmars fastigheter. Andelslaget var skyldigt att betala mervärdesskatt på den försäljning av vatten som det bedrev.
(HFD 13.5.1997 L 1160)

Ett bolag som gav ut en tidning hade i denna upplåtit gratis reklam- och annonsutrymme till ett företag, i vilket bolaget även var delägare. Detta företag hade som föremål för sin verksamhet att sälja och marknadsföra reklam- och annonsutrymmen i de tidningar som dess delägare gav ut. Det utrymme som bolaget upplåtit till företaget nyttjades till att bekantgöra dettas verksamhet vid försäljning och marknadsföring. Bolaget var inte skyldigt att på upplåtelsen av gratis reklam- och annonsutrymme betala mervärdesskatt såsom på eget bruk av tjänst.
(HFD 20.5.1997 L 1235)

c) Undantag från skatteplikten för försäljning
När en stad upplät torgplatser på långtidsarrende, ansågs det vara fråga om en sådan skattefri upplåtelse av rätt till fastighet som avses i 27 § mervärdesskattelagen.
(HFD 12.2.1997 L 285)

En kommun som upprätthöll en läroanstalt för lagstadgad utbildning hade i denna även anordnat personalutbildning, vilken var avsedd närmast för storföretag. Kommunen var inte skyldig att betala mervärdesskatt på personalutbildningen.
(HFD 24.3.1997 L 692)

d) Skattebasen
En förening, som av Penningautomatföreningen beviljats ett understöd för semesterverksamhet, var skyldig att betala mervärdesskatt på understödet, när det användes som ett på sociala grunder beviljat semesterstöd i form av nedsatta avgifter för kunder på semesterplatser.
(HFD 14.3.1997 L 613)

e) Rättelseposter
Det belopp, med vilket en näringsidkares fordringar hade minskats i ett skuldsaneringsförfarande, ansågs vara en i 78 § 1 mom. 2 punkten mervärdesskattelagen avsedd kreditförlust.
(HFD 31.7.1997 L 1760)

f) Skattesatsen
Ett tryckeri framställde böcker på uppdrag av ett förlag och enligt manuskript som förlaget levererat. Den nedsatta skattesatsen på försäljning av böcker var inte tillämplig på denna försäljning. För den gällde den allmänna skattesatsen om 22 procent.
(HFD 4.2.1997 L 224)

g) Avdragbar skatt
Ett bolag, som till sin personalmatsal hade anskaffat maskiner, apparater, inredning, kärl och andra motsvarande till anläggningstillgångar hänförliga nyttigheter, fick dra av mervärdeskatten på dem såsom anskaffningar för skattepliktig rörelse, oaktat bolaget överlåtit skötseln av personalmatsalen till en utomstående företagare.
(HFD 19.12.1997 L 3238)

Rätt skattskyldig
Ett aktiebolag bedrev godstransport med lastbil enligt ett tillstånd för utrikes godstrafik. Bolagets verksamhet utgjorde en fortsättning av en transportrörelse som bolagets enda aktieägare dittills bedrivit. Det ansågs att bolagets inkomst inte kunde beskattas enligt 56 § beskattningslagen som yrkesinkomst för nämnda aktieägare, emedan trafiktillståndet och den till bolagets anläggningstillgångar hörande värdefulla lastbilen stod i bolagets namn, och då hänsyn dessutom togs till bolagets omsättning och arten av dess verksamhet, i vilken inkomstbildningen var beroende av såvä föraren som bilen.
(HFD 13.8.1997 L 1820)

Skalbolagsköp
Köparen av aktiestocken i ett skalbolag hade av bolaget uppburit dividend, vilken med tillhörande gottgörelse för bolagsskatt ansågs utgöra personlig inkomst vid kommunalbeskattningen. Som avdrag från denna inkomst skulle beaktas den förlust som till följd av dividendutdelningen uppkommit för köparen när han sålde aktierna vidare.
(HFD 3.10.1997 L 2465)

När köparen av aktiestocken i ett skalbolag hade sålt aktierna vidare, ansågs den därvid uppkomna avdragbara förlusten inte få minskas med den dividend som köparen uppburit av skalbolaget, emedan det inte visats att köparen undgått skatt för den inkomst han faktiskt erhållit genom att ta del i skalbolagsarrangemanget.
(HFD 3.10.1997 L 2466)

Skatteplikt för inkomst
Enligt en sjukförsäkring som var ansluten till en frivillig livförsäkring erhöll den försäkrade en ersättning om 47 mark per dag. Denna ansågs vara en skattefri ersättning för ökade levnadskostnader på grund av sjukdom.
(HFD 24.6.1997 L 1593)

Skatterättelse
Skattebyrån ansågs inte år 1994 ha haft rätt att genom skatterättelse träffa ett avgörande som för ett aktiebolag hade medfört förlust av dess skatteöverskott för år 1990. Det hade inte någon betydelse, att avgörandet hade inverkat på skattens belopp först under skatteåret 1991.
(HFD 30.9.1997 L 2416)

Skogsbruksbeskattning
När ett skogsandelslag utdelade överskottsåterbäring till en av sina skogsägande medlemmar och utdelningen skedde i förhållande till penningvärdet av den virkesmängd som andelslaget under räkenskapsåret köpt av sina medlemmar, skulle denna medlem beskattas för överkottsåterbäringen såsom för kapitalinkomst av skogsbruk enligt 43 § inkomstskattelagen.
(HFD 3.9.1997 L 2073)

Ett skogsandelslag hade utdelat överskottsåterbäring till medlemmar, vilkas inkomst av skogsbruk vid beskattningen beräknades enligt arealbeskattningssystemet. Återbäringen utdelades i förhållande till penningvärdet av den virkesmängd som andelslaget under räkenskapsåret köpt av sina medlemmar. Återbäringen ansågs ingå i den inkomst av skogsbruket som vid beskattningen beräknades enligt arealbeskattningssystemet.
(HFD 4.9.1997 L 2102)

Stämpelskatt
Enligt ett av tingsrätten fastställt saneringsprogram hade gäldenärens skulder ändrats till stabiliserade lån genom en ändring av ränte- och återbetalningsvillkoren för skulderna. Dessa ändringar och utfärdandet av nya skuldebrev innebar ingen ändring av det grundläggande skuldförhållandet, och det var därför inte i saken fråga om något sådant inlämnande av skuldebrev till en kreditinrättning, att även de nya skuldebreven bort stämpelbeläggas enligt 47 § lagen angående stämpelskatt.
(HFD 31.1.1997 L 193)

Ett bolags skuld hade blivit ändrad till ett stabiliserat lån genom en ändring av ränte- och återbetalningsvillkoren för skulden i enlighet med ett avtal mellan bolaget och ett egendomsförvaltningsbolag som varit bolagets fordringsägare. Dessa ändringar innebar ingen ändring av det grundläggande skuldförhållandet. Skuldebrevet på det stabiliserade lånet skulle därför inte stämpelbeläggas enligt 47 § lagen angående stämpelskatt.
(HFD 6.3.1997 L 528)

Ett fastighetsköp och den lagfart som beviljats köparen av fastigheten hade förklarats ogiltiga genom beslut av domstol. Medan lagfarten ännu var i kraft hade inteckning i fastigheten fastställts till säkerhet för betalningen av ett antal innehavarskuldebrev. Gäldenären var inte berättigad att efter fastighetsköpets och lagfartens ogiltigförklaring återfå stämpelskatten på innehavarskuldebreven, emedan det omslagsskuldebrev som gäldenären utfärdat till en bank inte blivit belagt med stämpel till stadgat belopp.
(HFD 2.6.1997 L 1412)

En bank hade hos länsskatteverket ansökt om restitution av stämpelskatt, men fått avslag på sin ansökan. När banken därefter hade inkommit med en ny ansökan av samma innehåll, ansågs länsskatteverket med rätta ha avvisat den nya ansökningen utan prövning i sak, då denna ansökan motiverats med att en förvaltningsdomstol i ett annat likartat ärende hade omfattat en annan tolkning än länsskatteverket.
(HFD 27.10.1997 L 2695)

Utgift för inkomstens förvärvande
Den skattskyldige hade efter genomgången yrkesskola på byggnadslinjen haft anställning som timmerman i flera år, men hade även varit arbetslös. När han inlett studier på en treårig studielinje för arbetsteknik vid en arbetsteknisk skola under Oy Rastor Ab, ansågs studierna utgöra ortbildning, och han fick därför vid beskattningen avdra sina utgifter för dessa studier såsom utgifter för inkomstens förvärvande och bibehållande.
(HFD 7.3.1997 L 551)

En byggnadsarbetare som erhöll utbildning enligt lagen om arbetskraftspolitisk vuxenutbildning var vid beskattningen berättigad till avdrag för sina kostnader för resor mellan sin bostad och platsen för utbildningen, enligt vad som gäller om kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats. Det förutsattes härvid att hans resekostnader inte blivit ersatta enligt nämnda lag om vuxenutbildning.
(HFD 10.3.1997 L 562)

En person som tjänstgjort som föreståndare för ett postkontor hade till följd av saneringsåtgärder blivit förflyttad till uppgifter med försäljning av tjänster. I syfte att få behålla sin arbetsplats i arbetsgivarens tjänst hade arbetstagaren vid sidan av sitt arbete inlett studier för en examen som handelstekniker. Med beaktande av den erfarenhet som arbetstagaren hade vunnit under en lång tjänstgöring hos samma arbetsgivare ansågs hans utgifter för studierna vara avdragbara vid beskattningen som kostnader för inkomstens förvärvande och bibehållande.
(HFD 11.8.1997 L 1805)

En läkare hade huvudtjänst och privatpraktik i staden A samt hem med sin familj i staden B, där han under veckosluten även hade privatpraktik. Hans kostnader för resor under veckosluten mellan A och B ansågs vid beskattningen utgöra kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen.
(HFD 4.9.1997 L 2101)

En premiärlöjtnant, som kommenderats till en kaptenskurs för sex månader, fick som resekostnader mellan bostaden och arbetsplatsen avdra från sin inkomst kostnaderna för sina resor två gånger per vecka till sin boningsort på 185 kilometers avstånd från försvarshögskolan.
(HFD 19.9.1997 L 2316)

Verksamhetsöverlåtelse
Om tillgångar överlåts till ett aktiebolag på så sätt, att det skattepliktiga överlåtelsepriset för hela den överlåtna egendomen inte är den vid beskattningen oavskrivna delen av anskaffningsutgiften, utan ett till gängse värde justerat bokföringsvärde, så är det inte fråga om en sådan verksamhetsöverlåtelse som avses i 52 d § lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet.
(HFD 8.9.1997 L 2160)

Överlåtelseförlust, avdrag för
En förlust som uppkommit vid överlåtelsen av en bostad, vilken den skattskyldige använt som stadigvarande bostad för sig och sin familj, ansågs inte vara en avdragbar överlåtelseförlust trots att lägenheten använts som egen bostad i mindre än två år och den även varit uthyrd till utomstående.
(HFD 19.12.1997 L 3239)

Överlåtelsevinst
Vid uträknandet av den överlåtelsevinst eller -förlust som uppkommit vid försäljning av dollarinvesteringar, vilka anskaffats med dollartillgångar i finsk bank, skulle anskaffningsutgiften för investeringsobjekten fastställas enligt dollarns kurs vid tidpunkten för anskaffningen av investeringarna. Någon särskild kursvinst eller -förlust uppkom inte genom överlåtelsen.
(HFD 26.3.1997 L 735)

Ett dödsbo efter två äkta makar hade sålt bostadsaktier som den tidigare avlidne mannen hade varit ensam ägare till. Vid uträkningen av överlåtelsevinsten ansågs som anskaffningsutgift enligt 47 § 1 mom. inkomstskattelagen, för den ena hälften av aktierna, hälften av det värde som bostadsaktierna åsatts vid arvsbeskattningen efter mannen och, för den andra hälften av aktierna, hälften av det värde som samma aktier hade åsatts vid arvsbeskattningen efter hustrun.
(HFD 21.4.1997 L 953)