1998 Beskattning

II Beskattning

Accis
Ett förfarande som den skattskyldige för egen del iakttagit vid tillämpning av accislagstiftningen hade inte kunnat bilda någon fast beskattningspraxis, utan något sådant hade förutsatt, att en behörig skattemyndighet tagit uttrycklig ställning till saken genom beslut eller i annan form. När den skattskyldige hade fått kännedom om en myndighets ståndpunkt genom ett efterbeskattningsbeslut för tidigare tid, handlade han därefter i fråga om rätten till efterbeskattning på egen risk, om han fortsättningsvis tillämpade sitt tidigare förfarande så länge det föregående efterbeskattningsärendet inte blivit slutligt avgjort av högsta förvaltningsdomstolen.
(HFD 20.10.1998 L 2238)

Ackordvinst
En gäldenär hade fått en ackordvinst genom att hans borgenär hade efterskänkt utestående köpeskillingsfordringar, vilka tillkommit före ingången av gäldenärens skatteår. Ackordvinsten var inte någon skattepliktig näringsinkomst för gäldenären, såvitt borgenärens fordringar var värdelösa för honom, när han efterskänkte dem.
(HFD 23.9.1998 L 1957)

Anställninsoption
Enligt inkomstskattelagen 66 § 3 mom. (1465/1994) och ikraftträdelsebestämmelsen om momentets tillämpning kunde inkomsten av försäljning av optionsbevis beskattas som förvärvsinkomst i stället för som kapitalinkomst.
(HFD 6.10.1998 L 2147)

En person som under flera år arbetat utomlands fick inte någon skattepliktig förmån av anställningsoptioner som ingick i hans avlöning, när han använde optionsrätterna inom den i optionsprogrammet förutsatta korta tiden av tre månader från avslutandet av arbetsförhållandet och den utlandstjänstgöring som uppfyllde förutsättningarna för skattefrihet för lön.
(HFD 14.10.1998 L 2199)

Förlustavdrag
Ett beslut, genom vilket skattestyrelsen enligt 122 § 2mom. inkomstskattelagen beviljat en skattskyldig rätt att dra av en förlust, ansågs inte vara bindande vid verkställandet av beskattningen, när de uppgifter som den skattskyldige i sin ansökan lämnat om sin fortsatta verksamhet inte överensstämde med fakta.
(HFD 28.5.1998 L 1008)

Förskottsuppbörd
Ett bolag var inte skyldigt att verkställa förskottsinnehållning på färdkostnadsersättningar som det betalt till arbetstagare för deras veckoslutsresor mellan ett särskilt arbetsställe och bostaden, då bolaget inte erbjudit arbetstagarna logi under veckosluten och veckoslutsresorna således inte gjorts under pågående arbetskommendering.
(HFD 26.10.1998 L 2344)

Det enda aktieägaren i ett aktiebolag hade i bolagets arbetsrum och med begagnande av dess apparater och program som underleverantör i bisyssla handhaft konstruktions- och ritningsuppdrag mot ersättning som debiterats per timme. Denna ersättning var inte någon i 13 § lagen om förskottsuppbörd avsedd lön för aktieägaren, utan utgjorde en i lagens 25 § avsedd bolaget tillkommande ersättning för arbete.
(HFD 4.11.1998 L 2415)

Två personer utförde kvalitetsgranskning och förpackning av olika slags pressade plastprodukter som underleverantörer i egna lokaliteter enligt ett därom ingånget avtal. Deras ersättningar härför ansågs inte vara löner i ett arbetsförhållande, utan betraktades som i 25 § lagen om förskottsuppbörd avsedda ersättningar för arbete, på vilka den som erlägger betalningen inte skall verkställda förskottsinnehållning om mottagaren har införts i förskottsuppbördsregistret.
(HFD 4.11.1998 L 2419)

Förtäckt dividend
Innan ett kommanditbolag ombildades till aktiebolag hade kommanditbolagets eget kapital nedsatts genom att bokföra vinstmedel som skuld till bolagets ansvariga bolagsman. Emedan de tillgångar som kvarstod i bolaget uppgick till sådant värde att aktiebolaget kunnat lagligen bildas, ansågs av aktiebolaget verkställda avbetalningar av sin skuld inte utgöra förtäckt dividendutdelning.
(HFD 24.9.1998 L 1978)

En delägare i ett aktiebolag hade inte fått någon i 57 § 2 mom. beskattningslagen avsedd förtäckt dividend, när bolaget, som var skuldfritt och vars verksamhet varit nedlagd sedan omkring tio år, hade skiftat sina på konto i bank innestående medel utan i lagen om aktiebolag föreskriven likvidation.
(HFD 8.12.1998 L 2715)

Goodwillvärde
I priset för aktiestocken i ett aktiebolag som var avsett att upplösas hade beaktats bl.a. värdet av bolagets goodwill, till vilket även hänförts värdet av firmanamnet och kundregistret. Goodvillvärdet ansågs inte utgöra i 51 d § lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet avsedd egendom, vars värde skulle beaktas när det upplösta bolagets beskattningsbara inkomst fastställdes.
(HFD 25.6.1998 L 1179)

Gårdsbruksbeskattning
Den arrendeinkomst som en avträdelsepensionstagare erhöll för sin lägenhets åker, vilken han fick utarrendera enligt lagen om avträdelsepension, ansågs för honom utgöra inkomst av jordbrukets förvärvskälla och inte vara en i 32 § inkomstskattelagen avsedd arrendeinkomst, vilken i sin helhet betraktas som kapitalinkomst.
(HFD 4.9.1998 L 1717)

Gåvobeskattning
En äkta man hade överlåtit som gåva till sin hustru en andel av en bebyggd fastighet. Vid gåvobeskattningen skulle från egendomens värde avdras värdet av den livstida rätt till bostad som gåvogivaren förbehållit sig.
(HFD 31.12.1998 L 3062)

Hörande av den skattskyldige
När den skattskyldige inte, innan han påfördes skatteförhöjning, givits tillfälle att inkomma med utredning om orsaken till att han underlåtit att deklarera en dividendinkomst, återförvisades ärendet till skatteverket för hörande av den skattskyldige.
(HFD 10.12.1998 L 2754)

Kapitalinkomstandel av företagsinkomst
En läkares bostadsaktielägenhet användes huvudsakligen som stadigvarande bostad för läkaren och hans familj och endast till en mindre del för läkarens privatmottagning. Vid uträknande av kapitalinkomstandelen av läkarens företagsinkomst hänfördes värdet av bostadsaktierna till ingen del till nettotillgångarna i läkarens näringsverksamhet.
(HFD 31.12.1998 L 3248)

Kostnad för inkomstens förvärvande
En estnisk läkare som var allmänt skattskyldig i Finland hade haft kostnader för veckoslutsresor från den ort i Finland där han arbetade, till familjens gemensamma hem i Tallinn. Dessa kostnader ansågs vara avdragbara som kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen.
(HFD 9.12.1998 L 2743)

Kreditskatt
Den ansvariga bolagsmannen i ett kommanditbolag hade gjort privatuttag av en aktielägenhet som hört till bolagets anläggningstillgångar och som bolagsmannen nyttjat som sin bostad. Beloppet av den överlåtelseförlust som därvid uppkommit kunde med stöd av 56 § beskattningslagen läggas till bolagets inkomst, emedan bolaget ansågs genom privatuttaget ha kringgått 42 § lagen näringsverksamhet.
(HFD 5.5.1998 L 756)

Källskatt
På räntor som betalts på förhand för år 1993 hade källskatt på ränteinkomst uppburits i enlighet med de stadganden som gällde vid tidpunkten för betalningen år 1992. Trots att källskatteprocenten senare blivit höjd för ränteinkomst som influtit under år 1993, kunde räntetagaren inte debiteras för ett belopp motsvarande förhöjningen av källskatteprocenten.
(HFD 26.8.1998 L 1528)

Lagstridighet i författning
Enligt bestämmelsen i 2 § 2 mom. av finansministeriets beslut om grunderna för beskattningsvärdet av affärsaktier (1539/1994) skall vid uträkningen av det matematiska värdet av ett bolags aktier från bolagets nettotillgångar avdras den dividend som enligt därom fattat beslut skall delas ut för räkenskapsperioden. Bestämmelsen ansågs inte stå i strid med förmögenhetsskattelagen eller inkomstskattelagen, och det förelåg därför inte hinder för att tillämpa bestämmelsen.
(HFD 31.3.1998 L 555)

Mervärdesskatt
a) Skattepliktig försäljning
En stad bedrev boendeparkeringsverksamhet, vid vilken ett mot månads- eller årsavgift överlämnat boendeparkeringstecken berättigade den som var bosatt inom ett bestämt område i staden att parkera sitt fordon på en ledig parkeringsplats oberoende av parkeringsinskränkningar. Verksamheten ansågs innebära upplåtelse av parkeringsplatser i form av parkeringsverksamhet, på vilken mervärdesskatt skulle betalas.
(HFD 2.4.1998 L 576)

Ett finansieringsbolag, som vid finansieringen av ett avbetalningsköp hade återtagit varan med stöd av äganderättsförbehåll, var pliktigt att betala mervärdesskatt, när det sålde varan vidare.
(HFD 15.9.1998 L 1858)

Mervärdesskattelagens speciella bestämmelser om resebyråtjänster tillämpades inte på guidetjänster som ingick i priset för paketresor som en researrangör sålde i eget namn, och vilka tjänster byråns egna guider skötte vid resmålet. På dessa guidetjänster tillämpades de allmänna bestämmelserna i mervärdesskattelagen.
(HFD 8.10.1998 L 2081)

Ett bolag som sålde mervärdesskattepliktiga konsulttjänster hade därjämte hand om arrangemangen för värdepappersemissioner i huvudmännens namn och för deras räkning. Sistnämnda verksamhet ansågs inte vara en skattefri finansiell tjänst.
(HFD 23.12.1998 L 2943)

b) Skattebasen
När en bilfirma sålde bilar genom avbetalningsköp och överlät ett avtal till ett finansieringsbolag, utgjorde det i avtalet angivna kontantpriset vederlag för bilen. De vid sidan av räntan uppburna kostnaderna för öppnande av kreditiv och avgifterna för expedition av avbetalningsposterna ansågs däremot utgöra vederlag för en som skattefri finansiell tjänst betraktad kreditgivning. Mervärdesskatt skulle sålunda inte betalas på kostnaderna för öppnande av ett kreditiv eller på avgifterna för expedition av avbetalningsposterna.
(HFD 31.12.1998 L 3251)

c) Avdragbar skatt
Ett bolag som drev en fastighetsförmedlingsrörelse hade haft utgifter för sina personbilar bestående av anskaffningspris, leasingsavgifter och driftkostnader. Trots att bilarna användes i bolagets skattepliktiga rörelse, fick bolaget inte avdra den mervärdesskatt som ingick i dessa utgifter, emedan bilarna även användes av de vid bolaget anställda fastighetsmäklarna för privatkörning.
(HFD 18.9.1998 L 1933)

Näringsverksamhetens förvärvskälla
Den inkomstandel, som fördelats på ett samfund såsom delägare i en näringssammanslutning, ansågs höra till samma förvärvskälla som samfundets egen näringsverksamhet, varför en förlust som hänförde sig till denna verksamhet kunde avdras från den andel av näringssammanslutningens inkomst som hade fördelats på samfundet.
(HFD 30.7.1998 L 1347)

Realisationsprincipen
Om en person har ett tillgodohavande i US dollar på skattepliktigt konto i finsk bank och han växlar sina dollar till japanska yen eller någon annan utländsk valuta, realiseras inte ännu genom valutaväxlingen någon kursvinst eller -förlust till följd av en förändring i dollarns kurs som inträffat mellan den dag det växlade dollartillgodohavandet förvärvats och den dag de andra utländska valutorna anskaffats.
(HFD 23.4.1998 L 689)

Rättskraft
Länsrätten hade inte bort uppta till prövning de grundbesvär som en skattskyldig anfört enligt 8 § lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg, när länsrätten genom ett tidigare laga kraft vunnet beslut hade avgjort de ordinarie besvär som den skattskyldige på samma grunder anfört för vinnande av samma ändring. Avgörandet av grundbesvären i första instans hade i och för sig ankommit på länsrätten. Sökande av ändring i länsrättens beslut med anledning av grundbesvären förutsatte besvärstillstånd.
(HFD 9.6.1998 L 1103)

Skatteskuld
Vid uträknandet av en akties beskattningsvärde och dess matematiska värde avdrogs från tillgångarna inte en inkomstskatt, vilken ingått som transitorisk skuld i bolagets bokslut för föregående år och som då inte ännu blivit debiterad.
(HFD 23.9.1998 L 1963

Stämpelskatt
Ett på finska mark lydande skuldebrev, vilket inlämnats till en finsk banks filialkontor i London av en finsk kund, var befriat från stämpelskatt.
(HFD 21.4.1998 L 675)

Vatten och avloppsverk
Högsta förvaltningsdomstolen fann, med avvikelse från den ståndpunkt som domstolen intagit i ett tidigare prejudikat, att ett aktiebolag, vilket drev ett vatten- och ett avloppsverk och som ägdes i det närmaste helt av kommunen, inte kunde anses vara ett i inkomstskattelagen avsett allmännyttigt samfund och att bolaget därför var skyldigt att betala inkomstskatt för sin näringsinkomst. Denna ändring av praxis i strängare riktning vid den ordinarie beskattningen var likväl från bolagets synpunkt sett uppenbart oskälig. Med tanke på en ansökan om skattelättnad bragte högsta förvaltningsdomstolen till vederbörande myndigheters kännedom sin uppfattning att den skattskyldige i detta fall hade misstagit sig om innehållet av skattebestämmelserna under sådana omständigheter att misstaget inte kunde anses vara förorsakat av den skattskyldiges vårdslöshet eller underlåtelse, och att man borde skydda bolagets tillit till att beskattningspraxis består oförändrad.
(HFD 2.10.1998 L 2104)

Återanskaffningsreservering
Ett andelslag hade med stöd av sitt till 98,3 procent uppgående aktieinnehav i ett fastighetsaktiebolag innehaft bolaget tillhöriga lokaliteter och nyttjat den endast i sin egen verksamhet. Oaktat fastighetsaktiebolaget inte var ett ömsesidigt fastighetsaktiebolag, hade andelslaget rätt att göra en återanskaffningsreservering på den överlåtelsevinst som det erhållit vid försäljning av sina aktier i fastighetsaktiebolaget.
(HFD 8.12.1998 L 2714)

Överlåtelsevinst
Vid fastställandet av den skattepliktiga överlåtelsevinsten av en fastighet som efterlevande maka erhållit vederlagsfritt fick anskaffningsvärdet för fastigheten inte minskas med värdet av hennes besittningsrätt.
(HFD 29.6.1998 L 1225)

Aktiekapitalet i ett dotterbolag, vilket inte haft någon verksamhet på minst tio år, hade ökats till ett flertusenfaldigt belopp ett år före försäljningen av aktiestocken. Emedan det ansågs att de aktier som moderbolaget förvärvat vid ökningen av dotterbolagets aktiekapital inte hade varit i förvärvarens ägo i minst fem år, kunde överlåtelsevinsten av dessa aktier vid efterbeskattning beaktas som inkomst för moderbolaget år 1990, även om skattedeklarationerna för tidigare år innehöll uppgifter av rättslig betydelse i saken.
(HFD 15.12.1998 L 2848)