1998 Allmän förvaltning
I Allmän förvaltning
Apotek
Med stöd av ikraftträdelsebestämmelserna i lagen om ändring av läkemedelslagen 895/96 var läkemedelsverket behörigt att också för ett apotek som redan tidigare hade beviljats apotekstillstånd anvisa ett område för drivande av apoteksrörelse enligt 40 § läkemedelslagen, som var större än apotekets tidigare område. Läkemedelsverkets beslut uppfyllde villkoren i 1 och 39 § läkemedelslagen.
(HFD 4.6.1998 L 1082)
Avfallshantering
En fastighetsägare var enligt 11 § 1mom. avfallslagen skyldig att ansluta sig till ordnad avfallstransport på orten, trots att fritidsbostaden som hörde till fastigheten enligt besvären inte hade varit i bruk under perioden i fråga. Befrielse enligt 11 § 2 mom. avfallslagen från skyldighet att ansluta sig till ordnad avfallstransport hade inte sökts. Avgiften skulle bestämmas i avvikelse från avfallstaxan enligt 30 § 2 mom. avfallslagen så att den var mindre än avgiften enligt taxan.
(HFD 23.6.1998 L 1162)
Barnskydd
Beslutet att omhänderta ett barn efter att modern hade återkallat barnets adoption fastställdes, men för vårdplatsens del upphävdes beslutet och ärendet återförvisades till nämnden för ny behandling för att placera barnet under moderns fostran och vård i enlighet med 22 § 3 mom. barnskyddslagen.
(HFD 29.6.1998 L 1228)
Besvärsmyndighet
Varulotterinämndens beslut skall överklagas genom besvär hos länsrätten och inte hos högsta förvaltningsdomstolen.
(HFD 16.11.1998 L 2538)
Besvärsrätt
Ett villkor i koncessionen som bolaget A hade beviljats för televisionsverksamhet förpliktade koncessionshavaren att betala ett visst belopp i public serviceavgift till bolaget C som utövar rundradioverksamhet. Bolaget B som utövar televisionsverksamhet yrkade i HFD att koncessionsvillkoret skulle upphävas och likställdhet iakttas i förhandlingarna om nivån på public serviceavgifterna som bolagen A och B betalar till bolaget C. Koncessionsvillkoret för bolaget A ansågs inte omedelbart beröra B:s rätt och fördel på ett sådant sätt att bolaget skulle ha rätt att söka ändring i villkoret genom förvaltningsbesvär. Besvären prövades inte.
(HFD 3.2.1998 L 153)
Ett bolag som ägde aktielägenheter och hyrde ut dem till kontorslokaler hade rätt att överklaga ett beslut som byrån för arbetarskyddsdistriktet hade fattat om arbetsförbud i lokalerna på grund av mögelproblem i inomhusluften. Länsrättens beslut att återförvisa ärendet grundades på ett fel som gällde hörande av part och var överklagbart.
(HFD 4.3.1998 L 315)
Datasekretess
En anteckning om medellöshet i kreditupplysningsregistret, som baserade sig på en proprieborgen som en person hade ingått som företrädare för ett företag i sin ägo, var inte en personuppgift enligt 2 § 6 mom. personregisterlagen, utan en företagskreditupplysning. Personregisterlagen tillämpades inte på företagskreditupplysningar. Dataombudsmannens och datasekretessnämndens behörighet omfattade inte tillsyn över företagskreditupplysningarnas riktighet.
(HFD 27.8.1998 L 1479)
Grundbesvär
Grundbesvär över en avgift för prestationer som miljöcentralen har fastställt skulle anföras hos samma myndighet som ett ordinärt besvär över en avgift för prestationer, som följde samma besvärsväg som själva målet.
(HFD 9.9.1998 L 1792)
Handikappservice
En synskadad person som lider av diabetes ansågs behöva mobiltelefon för att klara sina dagliga sysslor.
(HFD 2.9.1998 L 1697)
Heinola stad var inte skyldig att ordna färdtjänst för en gravt handikappad för resor till Helsingfors och Kouvola.
(HFD 30.9.1998 L 2107)
Med hänsyn till den samverkan som övervikt (200 kg), förslitna knän och astma i lungorna har för rörelseförmågan ansågs en person vid bedömningen av sitt behov av färdtjänster vara en sådan gravt handikappad som avses i 8 § 2 mom. lagen om service och stöd på grund av handikapp och 5 § i motsvarande förordning.
(HFD 16.11.1998 L 2524)
Kommunen hade rätt att få ersättning av en annan kommun för kostnader av färdtjänst och serviceboende till en invånare i den sistnämnda kommunen. Omröstning 4-4.
(HFD 1.12.1998 L 2679)
Färdtjänst enligt lagen om handikappservice kunde inte beviljas för resor som företas på arbetsgivarens förordnande för att sköta arbetsuppgifter.
(HFD 21.12.1998 L 2876)
Handlingars offentlighet
Protokollet över en avskriven förundersökning i ett målsägandebrott innehöll känsliga uppgifter och var en handling som skulle hemlighållas med beaktande av bland annat artikel 8 stycke1 om skydd av privatliv i Europarådskonventionen om mänskliga rättigheter.
(HFD 6.5.1998 L 773)
Folkpensionsanstalten var en sådan myndighet som avses i 2 § 3 mom. lagen om allmänna handlingars offentlighet. Med undantag för avgörandena hade modern till omhändertagna barn inte rätt att ta del av sekretessbelagda handlingar hos folkpensionsanstalten, inte ens till den del hon var part i enlighet med 19 § 1 mom. lagen om allmänna handlingars offentlighet, då barnen motsatte sig att uppgifter som gällde dem fick lämnas ut.
(HFD 27.8.1998 L 1477)
Handlingar som hade lämnats till behöriga myndigheter i Frankrike för anmälan om att genetiskt modifierade organismer skulle släppas ut på marknaden innehöll uppgifter som skulle behandlas konfidentiellt som affärshemligheter med stöd av 32 § gentekniklagen bara i den utsträckning som anmälaren i samband med sin anmälan hade krävt att uppgifterna skall hållas hemliga.
(HFD 2.9.1998 L 1705)
Informationsskyldighet
Artikel 12 i direktiv 77/780/EEG (ändrad genom direktiv 89/646/EEG), som har trätt i kraft genom 19 § lagen om finansinspektionen, utgjorde hinder för att lämna sådan information till skattemyndigheterna, som hade erhållits vid tillsyn och som enligt lagens 18 § var sekretessbelagd. Då 19 § lagen om finansinspektionen, som gäller rätten att lämna uppgifter, tolkades så att den skulle tillämpas i stället för 49 § beskattningslagen, som gäller skattemyndigheternas rätt att få information, hade skattemyndigheterna inte rätt att med stöd av 49 § beskattningslagen ta del av dokument som hade lämnats till finansinspektionen i samband med tillsynen av ett kreditinstitut.
(HFD 8.5.1998 L 826)
Jäv
En medlem i en nämnd var jävig på det sätt som avses i 10 § 1 mom. 6 punkten lagen om förvaltningsförfarande att delta i beslutsfattandet i ett ärende som medlemmen själv hade gett utlåtande om till samma nämnd.
(HFD 14.5.1998 L 879)
Klagan
Med anledning av ett rättelseyrkande hade kommunens tekniska nämnd fattat beslut om val av hyresgäst i aravahyresbostad eller aravahyreshus, där ändring inte fick sökas genom besvär. Klagan över beslutet anfördes hos länsrätten.
(HFD 18.2.1998 L 257)
Kommunalärende
I ett ärende som gällde nedläggning av en skola var en ledamot i kommunfullmäktige inte jävig att delta i behandlingen på den grund att ledamotens två barn var elever i skolan.
(HFD 19.3.1998 L 484)
Kommunfullmäktige kunde pröva om kommunens tjänsteinnehavare skulle vägras ansvarsfrihet för 1994 på grund av skada som då uppkom till följd av en försummelse som hade inträffat 1991, trots att tjänsteinnehavarna hade beviljats ansvarsfrihet för det året.
(HFD 19.5.1998 L 948)
Kommunstyrelsens medlemmar och suppleant ansågs inte ha varit jäviga i fullmäktige att delta i beslutsfattande som gällde fullmäktiges förtroende för kommunstyrelsen.
(HFD 19.5.1998 L 949)
Verkställande direktören och styrelsemedlemmen i ett stort byggnadsföretag, som var verksamt inom det ekonomiska området ifråga, var inte valbar till kommunstyrelsen i kommunen där bolaget utövade betydande byggnadsverksamhet. Bolagets affärsverksamhet omfattar sådana ärenden som normalt behandlas i en kommunstyrelse, och bolaget kunde ha väsentlig nytta eller lida väsentlig skada av hur dessa ärenden avgörs.
(HFD 13.8.1998 L 1396)
Verkställande direktören för en byggkoncern som bedriver affärsverksamhet i staden ansågs inte vara valbar till vice ordförande i stadsfullmäktige. En person som är anställd som bankdirektör inom en bankkoncern, och dessutom är medlem i ledningsgruppen för bankens kontor i fråga, var inte en sådan ledamot i styrelsen eller i ett därmed jämförbart organ för ett affärsdrivande samfund som avses i 35 § kommunallagen, och var därför valbar vid val av ledamöter till stadsstyrelsen.
(HFD 31.8.1998 L 1547)
Frågan gällde om social- och hälsovårdsnämnden hade förfarit riktigt i en anbudstävlan för sådana sjuktransporter som enligt lag hörde till kommunens skyldigheter, då nämnden hade beslutat välja kommunens eget brand- och räddningsväsen för att sköta sjuktransporterna.
(HFD 9.11.1998 L 2457)
I ett ärende som gällde sammanslagning av skoldistrikt och nedläggning av skola var en person som var ledamot i kommunfullmäktige och medlem i kommunstyrelsen inte jävig att delta i behandlingen av ärendet i kommunfullmäktige eller dess handläggning i kommunstyrelsen på den grund att hennes två barn var elever i skolan som nedläggningsförslaget gällde.
(HFD 24.11.1998 L 2646)
Ett stadsfullmäktigebeslut om mätningsgrunderna som skulle tillämpas i generalplaneringen av strandområden betraktades som beredning av ett beslut om godkännande av generalplan. Beslutet kunde därför enligt 91 § kommunallagen inte överklagas.
(HFD 28.12.1998 L 2976)
Till kommunens kompetensområde ansågs höra tagande av garanti för att en yrkesläroanstalt skulle få tillstånd att hålla bilskola i avsikt att stärka undervisningens förutsättningar genom att ge avgiftsbelagd körundervisning till utomstående och därigenom öka utnyttjandegraden av fordonen som var avsedda för undervisning.
(HFD 28.12.1998 L 2982)
Kommunstyrelsens beslut att söka tillstånd av länsrätten för att ta i besittning ett vägområde som i byggnadsplanen var avsatt för byggnadsplaneväg var ett beslut som enbart gällde beredning, och kunde därför inte överklagas.
(HFD 31.12.1998 L 3093)
Kompensation för naturbetingade nackdelar
Förutsättningar för att få kompensation för naturbetingade nackdelar uppfylldes inte när det gällde kravet på boendeavstånd, då avståndet från gårdsbruksenheten till den sökandes bostad var över 12 kilometer. Kravet på boendeavstånd kunde regleras med stöd av bemyndiganden i Europeiska gemenskapens bestämmelser och den nationella lagstiftningen. Kravet på boendeavstånd som begränsar rätten till stöd stod inte heller i strid med regeringsformen eller Europarådskonventionen om mänskliga rättigheter.
(HFD 28.12.1998 L 2953)
Konkurrensbegränsningmissbruk
Valio Oy, som hade en dominerande ställning på marknaden för flytande mjölkprodukter, hade gjort sig skyldig till av sin dominerande ställning då bolaget beviljade rabatter enbart på flytande mjölkprodukter utgående från totalpriset för alla produkter som kunderna hade köpt av Valio Oy, och då bolaget erbjöd sina kunder ett marknadsföringsbidrag som delvis innebar diskriminering mellan likvärdiga kunder. För påföljdsavgiftens del var konkurrensrådet inte bundet av konkurrensverkets yrkande som gällde storleken av påföljdsavgiften.
(HFD 11.11.1998 L 2498)
Lönegaranti
Styrelsen i ett aktiebolag hade inte fattat beslut om att utse en verkställande direktör, och någon verkställande direktör för bolaget hade inte heller införts i handelsregistret. En person som hade arbetat som bolagets verkställande direktör innehade inte en position som verkställande direktör i bolaget enligt i 8 kap. 3 och 6 § lagen om aktiebolag och hörde därför inte till bolagets ledande organ. Personen ansågs stå i ett sådant arbetsförhållande till bolaget som avses i 1 § 1 mom. lagen om lönegaranti.
(HFD 19.2.1998 L 265)
En bristfällig ansökan om lönegaranti hade lämnats till arbetskraftsdistriktsbyrån. Enligt 9 § lagen om förvaltningsförfarande borde arbetskraftsdistriktsbyrån ha gett den sökande tillfälle att komplettera sin ansökan och åtgärda avsaknaden av den nödvändiga blanketten.
(HFD 29.9.1998 L 2070)
Marktäkt
Ett procedurfel hade inträffat vid kommunstyrelsens beslut om tillstånd till täktverksamhet enligt marktäktslagen, då beslutet inte hade lagligen meddelats efter anslag på det sätt som föreskrivs i 19 § 1 mom. marktäktslagen (555/1981). Procedurfelet innebar att de parter och kommunmedlemmar som avses i 92 § kommunallagen inte på ett effektivt sätt hade getts tillfälle att söka ändring i tillståndsbeslutet, och procedurfelet kunde dessutom ha inverkat på andra eventuella ändringssökandes rättigheter. Därför upphävdes kommunstyrelsens tillståndsbeslut och miljöcentralens beslut att fastställa tillståndsbeslutet, och ärendet återförvisades till kommunstyrelsen för ny behandling. (Omröstning 4-1.) Ledamoten som var i minoritet ansåg att miljöcentralens och kommunstyrelsens beslut inte kunde upphävas med en motivering som hänförde sig till meddelandet om tillståndsbeslutet efter att beslutet hade fattats, och som gjorde gällande att anslagsförfarandet hade varit felaktigt på det sätt som beskrivs ovan.
(HFD 10.9.1998 L 1805)
Att bryta sten på ett bergsområde med vidsträckt utsikt över havet innebar inte ett sådant fördärvande av vacker landskapsbild som avses i 3 § 1 mom. marktäktslagen, då man bland annat beaktade att motsvarande bergsformationer var allmänna i trakten.
(HFD 31.12.1998 L 3202)
Mentalvård
En åtalad hade genomgått undersökning på grund av sitt sinnestillstånd. Då 11 § mentalvårdslagen hade iakttagits när den åtalade hördes och meddelades beslut om intagning för vård på sinnessjukhus oberoende av sin vilja, förelåg det vid prövningen av målet inte något sådant procedurfel som skulle ha gett anledning till att upphäva vårdbeslutet.
(HFD 11.9.1998 L1827)
Miljötillstånd
Bestämmelserna i 1 § 2 mom. 2 punkten avfallsförordningen, som föreskriver att avfallslagens bestämmelser om avfallstillstånd bland annat inte tillämpas på användningen av slam från slamavskiljare som jordförbättringsmedel, avser endast sådant slam från slamavskiljare som har blivit ändamålsenligt behandlat innan det sprids över marken (definition av begreppen "slam" och "behandlat slam" i artikel 2 punkta och b i rådets direktiv 86/278/EEG, statsrådets beslut 282/1994 om användning av slam från reningsverk i jordbruket, 1, 2 och 4 §). Då slammet spreds på marken som sådant och bara myllades ned, uppfyllde verksamheten inte kravet på ändamålsenlig behandling, och därför krävdes avfallstillstånd.
(HFD 15.5.1998 L 936)
Förutsättningarna för att bevilja miljötillstånd för stenbrytning och stenkrossverksamhet skulle prövas som en helhet och således även med avseende på sanitära olägenheter, trots att länsrätten i sitt lagakraftvunna beslut att återförvisa tillståndsansökan hade ansett att om verksamheten begränsades på ett ändamålsenligt sätt, kunde den bedrivas på den plats som uppgavs i ansökan utan sådan sanitär olägenhet för omgivningen som avses i 26 § 2 mom. hälsovårdslagen.
(HFD 2.7.1998 L 1274)
Då ärendet enbart gällde ett anläggningsbeslut enligt 18 § lagen angående vissa grannelagsförhållanden och inte hade samband med något sådant tillstånd som avses i byggnadslagstiftningen, skulle ärendet behandlas av kommunens miljötillståndsmyndigheter med tillämpning av miljötillståndsförfarande.
(HFD 6.11.1998 L 2454)
Offentlig upphandling
Enligt lagen om offentlig upphandling hade konkurrensrådet inte befogenhet att pröva förfarandet som länsstyrelsen hade tillämpat för beviljande av tillstånd för linjetrafik.
(HFD 6.4.1998 L 595)
Vid en offentlig upphandling som gällde stamtrafik på landsorten hade länsstyrelsen inte gått till väga på ett sätt som tryggar jämbördigt och icke-diskriminerande bemötande av dem som deltog i anbudsförfarandet, då länsstyrelsen för en enda anbudsgivares del beaktade en rättelse som anbudsgivaren hade meddelat per telefax efter utgången av tidsfristen för anbuden och som gällde priset i det ursprungliga anbudet.
(HFD 3.9.1998 L 1619)
Skjutvapentillstånd
I ett ärende som gällde tillstånd för anskaffande av skjutvapen och återkallande av tillstånd för innehav av skjutvapen kunde besvärsförbud enligt 42 § 2 mom. förordningen angående skjutvapen och skjutförnödenheter (34/1933) tillämpas utan hinder av bestämmelserna om grundläggande fri- och rättigheter i regeringsformen för Finland och bestämmelserna i Europarådskonventionen om mänskliga rättigheter, eftersom ärendet inte gällde sådan rättighet eller skyldighet som avses i 16 § 1 mom. regeringsformen för Finland (969/1995) och artikel 6 stycke1 i konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (FördrS 18-19/1990).
(HFD 15.5.1998 L 931)
Statstjänsteman
Vid Finlands miljöcentral hade en tjänstemans arbetsuppgifter omorganiserats till följd av ett underskott i anslagen för ämbetsverkets rörelseutgifter för 1997, så att uppgifterna överfördes på den kvarblivande personalen. Ämbetsverket hade rätt att säga upp tjänstemannens tjänsteförhållande.
(HFD 3.11.1998 L 2412)
Trafiktillstånd
Förutsättningarna för att bevilja trafiktillstånd, när tillståndet hade beviljats efter en anbudstävling som länsstyrelsen hade anordnat för att sköta linjetrafik som köptrafiktjänst.
(HFD 6.4.1998 L 594)
Vid jämförelse av förarerfarenhetens längd mellan dem som hade ansökt om taxitillstånd fick de sökandes lagstadgade moderskaps- och föräldraledigheter inte avräknas från erfarenhetstiden.
(HFD 11.12.1998 L 2769)
Tvångsinlösen
Lagen om inlösen av fast egendom och särskilda rättigheter skulle tillämpas på tvångsinlösningen av en nyttjanderätt som behövdes för att bygga en elektrisk ledning, då allmänt behov krävde inlösen.
(HFD 19.8.1998 L 1433)
Upphävande av en del av den allmänna trafikplikten
Sedan Europeiska gemenskapernas domstol hade meddelat förhandsavgörande om tolkningen av rådets förordning om allmän trafikplikt ansåg högsta förvaltningsdomstolen att länsstyrelsen med stöd av sin motivering om att säkra en tillräcklig tillgång till transporttjänster hade rätt att avslå en sådan ansökan om upphävande av en del av den allmänna trafikplikten som avses i förordningen om allmän trafikplikt.
(HFD 31.12.1998 L 3270)
Varumärke
Ett utländskt bolag hade sökt varumärke som var identiskt med ett tidigare registrerat varumärke för en i Finland välkänd varugrupp, men det sökta märket gällde en annan klass av varor. Varumärkena ansågs inte vara förväxlingsbara enligt 6 § 2 mom. varumärkeslagen, eftersom varumärket som baserar sig på det utländska bolagets firma inte innebar ett otillbörligt utnyttjande av det äldre varumärkets goodwill och värde. Det ansökta varumärket hänförde sig till en helt annan klass av varor och var inte till förfång för det äldre varumärkets särskiljningsförmåga eller goodwill.
(HFD 15.6.1998 L 1128)
Vattenärende
Förnyande av ett kraftverk som var byggt med tillstånd av landshövdingen i enlighet med lagen om vattenrätten från 1902 var ett sådant byggande av kraftverk som enligt 3 kap. 1 § 2 mom. vattenlagen kräver tillstånd av vattendomstolen. Rätten att utnyttja den vattenkraft som företaget behöver måste styrkas enligt gällande bestämmelser i vattenlagen, oberoende av vad som hade föreskrivits om rätten till vattenkraft i landshövdingens beslut.
(HFD 12.6.1998 L 1116)
Krossning av grus var inte en sådan verksamhet som medför grundvattensändring enligt 1 kap. 18 § vattenlagen. En ansökan om förläggning av ett krosseri och utövning av krossverksamhet kunde således inte upptas till behandling hos vattendomstolen som tillståndsärende för grundvattensändring med stöd av 9 kap. 8 § vattenlagen. Då området för verksamheten dessutom inte var ett skyddsområde för grundvattentäkt enligt 9 kap. 20 § vattenlagen, hörde tillståndsärendet inte heller till vattendomstolens behörighet på någon annan grund. Om det fanns fara för att verksamheten skulle medföra ändringar i grundvattnets kvalitet, kunde tillstånd enligt vattenlagen överhuvudtaget inte beviljas för verksamheten med beaktande av det absoluta förbudet mot förorening av grundvatten enligt 1 kap. 22 § vattenlagen, utan övervakningen av en sådan verksamhet sköts av de tillsynsmyndigheter som avses i vattenlagen.
(HFD 30.10.1998 L 2431)
Återkrav
Då ett avtal om naturenlig lantbruksproduktion hävdes för att gårdsbruksenheten under avtalsperioden hade sålts till en tredje part, skulle avtalspremien motsvara förhållandet mellan avtalets giltighetstid och hela avtalsperioden. Landsbygdsnäringsdistriktet var behörigt att ålägga avtalsparten att återbetala den överbetalda delen av premien till staten.
(HFD 8.10.1998 L 2157)
|
