1999 Beskattning
II Beskattning
Avdragbar ränteutgift
Beloppet av avdragbara ränteutgifter i ett kommanditbolags näringsverksamhet var även efter ett byte av den ansvarige bolagsmannen begränsat enligt 18 § 2 mom. lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet, trots att den till följd av privatuttag uppkomna negativa återstoden av det egna kapitalet hade uppkommit redan under den förre ansvarige bolagsmannens tid.
(HFD 15.4.1999 L 740)
Krediter som ett finskt dotterbolag erhållit från utlandet som intern finansiering inom en koncern ansågs utgöra främmande kapital, och de räntor som bolaget betalt för krediterna ansågs vara avdragbara från inkomsten av dess näringsverksamhet.
(HFD 16.4.1999 L 862)
Beskattning av inkomst av näringsverksamhet
Vid en kombinationsfusion kunde belopp som betalats vid inlösen av aktier enligt 14 kap. 12 § lagen om aktiebolag inte hänföras till det penningvederlag som avses i 52 a § lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet.
(HFD 31.12.1999 L 4387)
Två bolag inom internetbranschen hade upplösts så att deras funktioner förenades i ett bolag som ägde deras aktiestockar och som verkade inom samma bransch. När det gällde att i enlighet med 5 l d § lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet för de upplösta bolagen beräkna det belopp som motsvarade det sannolika överlåtelsepriset för den överlåtna egendomen, skulle även abonenternas internetanslutningar tas i beaktande.
(HFD 31.12.1999 L 4427)
Bilskatt
I 35 § 1 mom. bilskattelagen anges ett antal situationer, i vilka ett tillfälligt och ringa nyttjande av en till landet temporärt införd bil är medgivet utan att skatt behöver betalas. Vid tillämpning av stadgandet, och särskilt momentets 2 punkt, ansågs stadgandet kunna tolkas extensivt på så sätt, att även ett nyttjande som är jämförbart med de i stadgandet avsedda fallen är medgivet utan att bilskatt behöver betalas.
(HFD 10.6.1999 L 1571)
Extra ränteavdrag
Emedan skatteombudet inte hade sökt ändring angående ett vid beskattningen för år 1992 beviljat avdrag för räntor på bostadslån, förkastades skatteombudets yrkande på upphävande av de extra ränteavdrag som gjorts vid beskattningarna för åren 1993 och 1994.
(HFD 9.7.1999 L 1852)
Fast driftställe
Ett finskt moderbolag hade ett på Caymanöarna registrerat dotterbolag, vilket bedrev rörelse i Finland som begränsat skattskyldig. Dotterbolaget ansågs ha fast driftställe i Finland på den ort där bolaget hade sin styrelse, vilken svarade för bolagets operativa ledning och skötseln av dess löpande ärenden.
(HFD 10.5.1999 L 1031)
Fastighetsskatt
En byggnad som omfattade en bastu på ca 12 m2 och en gillestuga på 13 m2 ansågs efter tillkomsten av en fritidsbostad på 71 m 2 som fristående bastubyggnad vara en ekonomibyggnad. Byggnadens beskattningsvärde vid fastighetsbeskattningen skulle bestämmas i enlighet därmed.
(HFD 31.12.1999 L 4436)
Fri rättegång
Ändring i ett länsrättsbeslut i ett beskattningsärende, vilket fattats före avgörandet av huvudsaken och genom vilket begäran om förordnande av rättegångsbiträde förkastats, söktes genom besvär utan besvärstillstånd. I 10 § 2 mom. 3 punkten lagen om fri rättegång avsedda särskilt vägande skäl för förordnande av biträde förelåg i ärendet, då muntlig förhandling på den skattskyldigas begäran förrättades för att genom vittnesförhör utreda grunderna för beskattning enligt uppskattning, som var ekonomiskt betydande för den skattskyldiga, och då den skattskyldiga inte hade erforderlig sakkunskap för att höra vittnena.
(HFD 25.8.1999 L 2170)
Förmögenhetsbeskattning
Masskuldebrev, vilka hade nollprocents ränta och som därför inte lydde under lagen om källskatt på ränteinkomst, utgjorde skattepliktiga tillgångar för en person.
(HFD 31.12.1999 L 4383)
Förskottsdividend
Bolagsstämman i ett bolag hade fattat ett förberedande beslut om utdelning av dividend för den löpande räkenskapsperioden. Ett bolag som ägde aktier i förstnämnda bolag hade på basis av dettas förberedande beslut om utdelningen upptagit sin kommande dividend som intäkt och fordran i sitt bokslut. Dividenden kunde enligt 19 § lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet vid beskattningen av bolaget beaktas som inkomst för det skatteår för vilket den utdelades. Bolaget hade som dividendtagare rätt till gottgörelse för bolagsskatt för den dividend som det erhållit under samma år.
(HFD 17.2.1999 L 254)
Förskottsuppbörd
Ränta på skatteåterbäring hade erlagts år 1998 enligt 11 § förordningen om skatteuppbörd för överdebitering vid en beskattning som verkställts före skatteåret 1996. Räntan utgjorde skattepliktig inkomst, och på den tillämpades inte bestämmelsen i 46 § lagen om beskattningsförfarande, enligt vilken återbäringsränta inte utgör skattepliktig inkomst vid inkomstbeskattningen.
(HFD 31.12.1999 L 4386)
Garantireservering
Ett bolag fick enligt 47 § 1 mom. lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet göra garantireservering för släpvagnar till lastbilar.
(HFD 8.6.1999 L 1413)
Gårdsbruksbeskattning
En utjämningsreservering kunde inte användas för lantbruksbyggnadernas andel av anskaffningsutgiften för en lägenhet.
(HFD 14.5.1999 L 1129)
Ett köp med karaktär av gåva som gällde en gårdsbruksenhet hade även omfattat lägenhetens husdjur. Vid beskattningen uppdelades överlåtelsepriset för husdjuren och den övriga egendom som köpet gällde, med avvikelse från köpebrevet, i proportion till egendomens gängse värden. Husdjurens gängse värde beskattades, till den del som svarade mot gåvan, såsom inkomst av jordbruk enligt den i 4 § 3 mom. inkomstskattelagen för gårdsbruk ingående bestämmelsen om den skattskyldiges uttag för användning i sitt privata hushåll. Till denna del kunde det inte verkställas en sådan periodisering av inkomsten som avses i 5 § 1 mom. 1 punkten av sagda lag.
(HFD 21.7.1999 L 1877)
Kapitalinkomst
När ett försäkringsbolag enligt 12 a § trafikförsäkringslagen betalt dröjsmålsförhöjning för en ersättning för förlorad arbetsförtjänst och för en pension, ansågs förhöjningen utgöra i 33 § 1 mom. inkomstskattelagen avsedd kapitalinkomst.
(HFD 5.3.1999 L 380)
Kapitalinkomstandel av dividend
De dividender och den gottgörelse för bolagsskatt som den skattskyldige förvärvat av ett bolag, vilket inte var ett börsbolag, betraktades som kapitalinkomst upp till ett belopp motsvarande en årlig avkastning om 15 procent beräknad på det i förmögenhetsskattelagen angivna matematiska värdet av hans aktier i serierna A och B, oaktat dividend hade utdelats endast för aktierna i serie A.
(HFD 7.5.1999 L 1064)
En fusion av aktiebolag som skett efter utgången av den från kalenderåret avvikande räkenskapsperioden, men under samma kalenderår, beaktades inte när det matematiska värdet av aktierna i det mottagande bolaget fastställdes för uträknande av kapitalinkomstandelen av bolagets dividend för följande räkenskapsperiod.
(HFD 13.10.1999 L 2789)
Kringgående av skatt
Ett bolag som bedrev revisionsverksamhet och tillhandahöll annan expertservice hade beslutat dela sig genom fission i två nya bolag på så sätt, att det ena av de övertagande bolagen skulle bedriva endast investeringsverksamhet. Fissionen ansågs under angivna förhållanden inte ske för att kringgå eller undgå skatt såsom avses i 52 g § lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet.
(HFD 25.1.1999 L 119)
Ett bolag ämnade dela sig enligt bestämmelserna om delning i 14 a kap. lagen om aktiebolag i två nya bolag på så sätt, att det ena nya bolaget skulle bedriva samma rörelse som det ursprungliga bolaget bedrivit före delningen, medan man till det andra bolaget skulle överföra sådana tillgångar som inte erfordrades i rörelsen. Detta bolag skulle upplösas sedan tillgångarna realiserats. Delningen ansågs ske för att kringgå eller undgå skatt såsom avses i 52 g § lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet.
(HFD 17.11.1999 L 3101)
Mervärdesskatt
a) Skattepliktig försäljning
När ett bolag uppburit av sin personal för lunch på arbetsplatsen ett pris som motsvarade det penningvärde av kostförmån som skattestyrelsen fastställt för inkomstbeskattningen, skulle bolaget betala mervärdesskatt på lunchen som på försäljning av tjänst och inte som på eget bruk.
(HFD 5.2.1999 L 185)
När ett bolag, som ägdes av idkare av busstrafik, sålde biljetter till bussarna i eget namn, men för trafikidkarnas räkning, var det fråga om en i 19 § 1 mom. mervärdesskattelagen avsedd försäljning i kommission, för vilken mervärdesskatten enligt 85 a § 1 mom. 1 punkten sagda lag skall betalas enligt 8 procents skattesats.
(HFD 17.12.1999 L 4138)
b) Undantag från skatteplikten för försäljning
Om lokalerna i ett ömsesidigt fastighetsaktiebolag hade stått tomma då de kom i ett fastighetsinvesteringsbolags besittning, eller om fastighetsinvesteringsbolaget från förut innehade lokaler som varit uthyrda till ett icke-skattskyldigt samfund innan de blev stående tomma, skulle fastighetsinvesteringsbolaget förebringa utredning om lokalernas kommande skattepliktiga användning för att få göra avdrag för de allmänna kostnader som hänförde sig till lokalerna. Om de lokaler som fastighetsinvesteringsbolaget innehade från förut varit uthyrda till ett skattskyldigt samfund innan de blev stående tomma, kunde skattskyldigheten anses fortgå tills det blivit uppenbart att en lokal kommer att hyras ut för att användas för annat än i en rörelse som berättigar till avdrag.
(HFD 19.2.1999 L 286)
c) Skattebasen
Ett finskt hotellbolag hade med ett visst belopp krediterat ett bolag som förvaltade ett internationellt bonussystem. Beloppet bestod dels av en post som erlagts för mervärdesskattepliktiga immateriella tjänster, dels av en genomgångspost vilken inte inverkade på mervärdesbeskattningen.
(HFD 14.9.1999 L 2492)
Ett bolag som förvaltade ett så kallat plussystem hade uppburit marknadsföringsavgifter av de till systemet anslutna köpmännen. Bolaget var skyldigt att erlägga mervärdesskatt på avgifterna, såvitt dessa användes till att bestrida kostnaderna för förvaltningen och marknadsföringen av systemet, emedan det därvid var fråga om försäljning av en skattepliktig tjänst. Däremot skulle mervärdesskatt inte erläggas på avgifterna, såvitt bolaget använde dem till att ersätta köpmännen för deras kostnader för poängsedlar som konsumenterna använde vid betalning av sina inköp, emedan fråga här var om en utgift med karaktär av en genomgångspost och som därför inte hade någon inverkan på mervärdesskatten. Förvaltningsbolaget hade inte rätt att från grunden för skatten på försäljningen avdra värdet av de poängsedlar för vilka köpmännen skulle ersättas.
(HFD 14.9.1999 L 2493)
d) Avdragbar skatt
Moderbolaget i en koncern med verksamhet inom flera branscher hade hand om uppgifter som gällde koncernens ledning och förvaltning. Moderbolaget hade rätt till avdrag för den mervärdesskatt som ingick i dess inköp, även om det inte debiterat sina dotterbolag för de tjänster som det utfört för dem.
(HFD 9.4.1999 L 733)
Ett bolag hade gjort anskaffningar för olika utvecklingsprojekt med nyttjande av understödsmedel som det erhållit av staten, kommuner och företag. Emedan bolaget inte bedrivit förvaltningen och koordineringen av projekten rörelsemässigt såsom avses i 1 § mervärdesskattelagen, fick det inte enligt 102 § sagda lag avdra mervärdesskatten på anskaffningarna såsom anskaffningar för skattepliktig rörelse.
(HFD 16.6.1999 L 1654)
I fakturan som ett bolag erhållit på ett köp hade säljaren antecknat den mervärdesskatt som skulle betalas på försäljningen. Säljaren hade likväl inte vid köpet varit införd i registret över mervärdesskattskyldiga och hade inte heller senare blivit införd i det som retroaktivt skattskyldig för ifrågavarande tid. Bolaget var trots detta berättigat att dra av den i fakturan antecknade skatten såsom ingående i köpet, emedan det inte ens påståtts att bolaget haft kännedom om säljarens svikliga förfarande. Däremot förelåg inte avdragsrätt för ett inköp av en säljare, vars svikliga förfarande bolaget haft kännedom om eller haft skäl att misstänka.
(HFD 31.12.1999 L 4351)
I fakturan som ett bolag erhållit på ett köp hade säljaren antecknat den mervärdesskatt som skulle betalas på försäljningen. Säljaren hade likväl inte, i motsats till vad som antecknats i fakturan, vid köpet varit införd i registret över mervärdesskattskyldiga och hade inte heller senare blivit införd i det som retroaktivt skattskyldig för ifrågavarande tid. Bolaget var trots detta berättigat att dra av den i fakturan antecknade skatten såsom ingående i köpet, emedan det inte ens påståtts att bolaget haft kännedom om säljarens svikliga förfarande eller om felaktigheten av anteckningarna i fakturan.
(HFD 31.12.1999 L 4352)
e) Försäljning och gemenskapsinternt förvärv i Finland
Ett svenskt bolag hade köpt arbetsprestationer som utfördes i Finland och gällde förfärdigande av stötfångare till bilar. Emedan bolaget vid köpen hade använt det mervärdesskattenummer som det fått i Sverige, ansågs arbetsprestationerna vara sålda i Sverige, när de färdiga stötfångarna transporterades bort från Finland av ett tredje bolag monterade på bilar som detta bolag tillverkat.
(HFD 19.2.1999 L 285)
f) Skattefrihet vid internationell handel
Ett finskt bolag var inte skyldigt att betala mervärdesskatt på försäljning av varor till utländska örlogsfartyg på flottbesök i Finland.
(HFD 12.5.1999 L 1098)
Namngivning av donationstagare till avdragbar penningdonation
En stiftelse, som i huvudsak verkat för att främja personalens ställning, utbildning och samverkan inom områdena för undervisning, uppfostran och utbildning, ansågs inte vara en i 57 § inkomstskattelagen avsedd stiftelse. Anförande av besvär över länsrättens beslut förutsatte inte besvärstillstånd.
(HFD 31.12.1999 L 4388)
Periodisering av inkomst
För att bli fri från ett tidsbestämt hyresavtal om hotell- och restauranglokaler hade hyresgästen erlagt en engångsersättning till hyresvärden för dennes förlust av hyresinkomster under den återstående hyrestiden. Engångsersättningen ansågs inte utgöra en sådan inkomstpost som enligt 20 § lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet kan periodiseras som intäkt under flera år, utan ersättningen härfördes i sin helhet till ersättningstagarens inkomst för det skatteår, under vilket avtalet om ersättningen ingåtts.
(HFD 12.4.1999 L 726)
När den obetalda räntan på ett lån mellan enskilda personer enligt ett särskilt avtal under skatteåret lades till kapitalet, ansågs räntan därmed ha blivit erlagd och hänfördes till långivarnas inkomst för skatteåret.
(HFD 14.5.1999 L 1130)
Om en näringsidkares skulder i valutor inom området för euron hade minskat till sitt kapitalbelopp när finska marken bands vid euron 1.1.1999, utgjorde kursvinsten i sin helhet skattepliktig inkomst för år 1999.
(HFD 28.9.1999 L 2580)
Personalemission
Den som tecknat aktier i ett bolag vid en personalemission fick inte någon skattepliktig förvärvsinkomst enligt 66 § inkomstskattelagen av de vederlagsfria bonusaktier som han på vissa villkor erhöll sedan ett år förflutit från förvärvet av de betalda aktierna.
(HFD 13.7.1999 L 1864)
Ränteavdrag
Ett kommanditbolags rätt att avdra räntor kunde inte begränsas i stöd av 18 § 2 mom. lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet, då det egna kapitalet enligt balansräkningen för skatteåret var positivt.
(HFD 15.9.1999 L 1818)
Skattskyldighet
Vid beskattningen av makar, som under skatteåret flyttat isär och dömts till äktenskapsskillnad, kunde bestämmelsen om företagarmakar i 14 § inkomstskattelagen inte tillämpas.
(HFD 27.9.1999 L 2582)
Skogsbruksbeskattning
Delägarna i en sammanslutning som enligt inkomstskattelagen beskattades för inkomst av virkesförsäljning fick inte göra avdrag från kapitalinkomsten av skogsbruket för så kallade egna dagtraktamenten på basis av ökade levnadskostnader, vilka föranletts av resor som deltagarna gjort till skogsfastigheten.
(HFD 2.6.1999 L 1362)
Tillämpning av skatteavtal
En årlig vinstandel, som en finsk placeringsfond utbetalat till en i Sverige eller Kanada bosatt person, utgjorde inte en sådan dividend som avses i det nordiska dubbelbeskattningsavtalet eller i skatteavtalet mellan Finland och Kanada.
(HFD 14.6.1999 L 1600)
Tull
En resande fick som personligt resgods till landet tullfritt införa från Estland en literbutelj innehållande odenaturerad alkohol på 96 volymprocent, så kallad ren sprit.
(HFD 14.4.1999 L 766)
Överlåtelseskatt
Maskiner och apparater som betjänade elproduktionen vid ett vattenkraftverk ansågs inte vara i 5 § 1 mom. 3 punkten lagen om överlåtelseskatt avsedda konstruktioner som på ett bestående sätt betjänar användningen av en fastighet.
(HFD 9.6.1999 L 1535)
En telefoninrättning ägde ett kommunikationsnät som omfattade tele-, mobiltele-, kabeltelevisions- och datanät. Detta nätverk ansågs inte vara en i 5 § 1 mom. 3 punkten lagen om överlåtelseskatt avsedd konstruktion som på ett bestående sätt betjänar användningen av en fastighet. Ett bolag som förvärvat nätverket genom köp var därför inte skyldigt att erlägga överlåtelseskatt på grund av köpet.
(HFD 9.6.1999 L 1548)
Innehavaren av ett konvertibelt skuldebrev hade rätt att utbyta lånet mot aktier i det bolag som emitterat skuldebrevet. Räntan på lånet hade inte bestämts enligt resultatet av bolagets verksamhet eller storleken av dividenden, och lånet berättigade inte till andel i årsvinsten eller ett överskott. Skuldebrevet ansågs inte vara ett i 17 § lagen om överlåtelseskatt avsett värdepapper, på vars överlåtelse bort betalas överlåtelseskatt.
(HFD 15.7.1999 L 1867)
|
