1999 Allmän förvaltning

I Allmän förvaltning

Apotek
Ändring av ett filialapotek till apotek enligt 54 § 1 mom. läkemedelslagen (895/1996) avgjordes genom rättslig prövning.
(HFD 8.11.1999 L 2991)

Begäran om förhandsavgörande av Europeiska gemenskapernas domstol
Högsta förvaltningsdomstolen beslutade att med stöd av artikel 234 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen begära förhandsavgörande av Europeiska gemenskapernas domstol när det gäller tolkningen av Europeiska gemenskapens direktiv om offentlig upphandling i ett ärende som gäller intern busstrafik i stad.
(HFD 17.12.1999 L 4150)

Högsta förvaltningsdomstolen beslutade att enligt artikel 234 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen begära förhandsavgörande av Europeiska gemenskapernas domstol om tolkningen av begreppet avfall enligt artikel 1 punkt a i rådets direktiv 75/442/EEG i dess lydelse enligt rådets direktiv 91/156/EEG. Högsta förvaltningsdomstolen skulle avgöra om sidosten som uppstår vid stenbrytning skall anses vara avfall enligt avfallslagen (1072/1993), särskilt då man beaktar sidostenens lagringsplats, dess egenskaper med hänsyn till människors hälsa och till miljön samt dess planerade nyttoanvändning.
(HFD 31.12.1999 L 4426)

Besvärsrätt
En jaktvårdsförening hade inte rätt att överklaga ett beslut som landsbygdsnäringarnas besvärsnämnd hade fattat i ett ärende som gällde jaktlicens för hjortdjur.
(HFD 17.11.1999 L 3075)

Besvärsväg
25 § lagen om statens tjänstekollektivavtal tolkades så att en fackligt icke ansluten tjänsteman, som ansåg att myndigheterna inte hade betalat en sådan ekonomisk förmån av anställningsförhållandet som borde ha kommit honom till del, fick enligt 52 § 1 mom. statstjänstemannalagen yrka rättelse och enligt 2 mom. söka ändring hos förvaltningsdomstol i beslutet som fattats med anledning av rättelseyrkandet, trots att yrkandet inte kunde avgöras utan tolkning av tjänstekollektivavtalet, då tjänstemannen på grund av 13 § lagen om arbetsdomstolen inte kunde föra saken till arbetsdomstolen för avgörande.
(HFD 31.12.1999 L 4398)

Byggnadsärende
En stadsplan var inte ett stadgande som avses i 92 § 2 mom. regeringsformen. Vid behandlingen av en ansökan om byggnadslov kunde byggnadsnämnden således inte med stöd av nämnda stadgande låta bli att tillämpa en lagakraftvunnen planebestämmelse enligt vilken en affär för dagligvaror inte fick uppföras inom ett visst kvartersområde.
(HFD 4.2.1999 L 176)

Vatten- och avloppsledningar hade i tiden placerats på en fastighets område varav tomterna A och B senare hade bildats. De ledningar som betjänade tomt A var delvis belägna på tom B:s område. Fastighetsservitut hade inte stiftats. Senare hade ledningarna förnyats. Därefter hade båda tomternas ägare bytts. I det köpebrev varmed ändringssökandena hade köpt tomt B omnämndes ledningarna och deras ungefärliga läge på tomten. Ägarna till tomt A var inte i behov av sådan rätt som avses i 133 § byggnadslagen.
(HFD 7.5.1999 L 1024)

Detaljhandelstillstånd för alkohol
Då alkoholdrycker som framställts genom jäsning och som innehåller högst 4,7 volymprocent etylalkohol skulle transporteras på beställning per telefon och utlämnas på ett ställe som anvisas av kunden, och då föraren som transporterar dryckerna ensam hade haft ansvaret för övervakningen, kunde en effektiv övervakning av detaljhandeln av alkoholdrycker, som 14 § alkohollagen förutsätter, under sådana omständigheter inte ordnas på det sätt som avses i 14 § 4 mom. alkohollagen. Utlåtandet i länsstyrelsens beslut om detaljhandelstillstånd, enligt vilket det är förbjudet för företagare att transportera alkoholdrycker till sina kunder, var därför förenligt med alkohollagens bestämmelser om detaljhandel, och därmed var länsstyrelsens överklagade beslut inte lagstridigt.
(HFD 31.12.1999 L 4390)

Då alkoholdrycker som framställts genom jäsning och som innehåller högst 4,7 volymprocent etylalkohol skulle transporteras på beställning via Internet, och då föraren hos transportföretaget som sköter beställningarna ensam hade haft ansvaret för en effektiv övervakning av detaljhandeln av alkoholdrycker som 14 § alkohollagen förutsätter, kunde övervakningen under sådana omständigheter inte ordnas på det sätt som avses i 14 § 4 mom. alkohollagen. Länsstyrelsen kunde därför avslå bolagets ansökan om detaljhandelstillstånd, och därmed var länsstyrelsens överklagade beslut inte lagstridigt.
(HFD 31.12.1999 L 4392)

Domarjäv
I ett ärende som gällde att avsluta omhändertagandet av ett barn, och som hade återförvisats till länsrätten för muntlig behandling, utgjorde bestämmelserna om domarjäv i rättegångsbalken inte hinder för länsrätten att avgöra ärendet i en sammansättning som till väsentliga delar var densamma som vid den tidigare behandlingen av det återförvisade ärendet. Med beaktande av praxis vid europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna hade det inte heller framkommit sådana särskilda omständigheter i målet som skulle ha inneburit att behandling av det återförvisade ärendet i nämnda sammansättning hade kränkt rätten till en rättvis rättegång inför en oavhängig och opartisk domstol enligt artikel 6 i människorättskomventionen.
(HFD 27.8.1999 L 2212)

Fri rättegång
Ändring i ett länsrättsbeslut i ett beskattningsärende, vilket fattats före avgörandet av huvudsaken och genom vilket begäran om förordnande av biträde förkastats, söktes genom besvär utan besvärstillstånd. I 10 § 2 mom. 3 punkten lagen om fri rättegång avsedda särskilt vägande skäl för förordnande av biträde förelåg i ärendet, då muntlig förhandling på den skattskyldigas begäran förrättades för att genom vittnesförhör utreda grunderna för beskattning enligt uppskattning, som var ekonomiskt betydande för den skattskyldiga, och då den skattskyldiga inte hade erforderlig skkunskap för att höra vittnena.
(HFD 25.8.1999 L 2170)

Gruvärende
Beaktande av annan lagstiftning vid behandlingen av inmutningsansökan enligt gruvlagen, samt bestämmelser som skall införas i mutsedlar.
(HFD 31.3.1999 L 692)

Handikappservice
En dement åldring som bodde på ålderdomshem och måste ledas för att kunna gå och som kunde röra sig ute i rullstol endast med andras hjälp ansågs vara en i 8 § 2 mom. lagen om service och stöd på grund av handikapp avsedd gravt handikappad, för vilken skälig färd-tjänst skulle beviljas då den transport som åldersdomshemmet tillhandahöll endast stod till buds under tjänstetid och således inte täckte åldringens behov av transport.
(HFD 15.3.1999 L 442)

Kommunen kunde inte avslå ansökan om färdtjänst för ett svårt utvecklingsstört och gravt rörelsehandikappat femårigt barn med hänvisning till barnets ålder, grad av utvecklingsskada och det faktum att barnet självt inte kan definiera sitt behov av tjänster.
(HFD 3.9.1999 L 2307)

Kommunalärende
En tjänsteinnehavare som länge hade varit anställd hos kommunen som vikarie för en kanslist och skött tjänsten interimistiskt kunde inte anses vara en i 7 § 2 mom. 1 punkten lagen om kommunal tjänsteinnehavares anställningstrygghet avsedd ny person. Däremot skulle beslutet om uppsägning återbrytas på den grund att arbetsgivaren vid tidpunkten för uppsägningen hade haft vetskap om ett vikariat för sådana tjänsteuppgifter som inte väsentligt avvek från den uppsagda löneräknarens uppgifter.
(HFD 5.2.1999 L 165)

En i förvaltningsstadgan införd bestämmelse enligt vilken majoriteten av ledamöterna i stadsstyrelsen och nämnderna skall vara fullmäktigeledamöter eller ersättare var inte ett sådant särskilt skäl som skulle berättiga till avvikelse från kvotbestämmelsen i 4 § 2 mom. lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män.
(HFD 23.4.1999 L 907)

Fullmäktigeledamöter som varit ledamöter och ersättare i kommunstyrelsen var inte jäviga att besluta om beviljande av ansvarsfrihet för 1996 års räkenskaper och förvaltning. Revisorerna hade inte framställt anmärkning.
(HFD 23.6.1999 L 1675)

Beredning för avgörande i kommunfullmäktige av sådana ärenden som gäller utvärderingsberättelser och beviljande av ansvarsfrihet är sådan beredning som hör till revisionsnämndens uppgifter.
(HFD 26.8.1999 L 2129)

Frågan om kommunstyrelsen hade iakttagit testamentsbestämmelserna i sitt beslut att sälja aktier som kommunen hade fått genom testamente avgjordes inte i förvaltningsrättslig lagskipningsordning.
(HFD 18.11.1999 L 3117)

Sedan fristen för att framställa rättelseyrkande enligt 93 § kommunallagen hade löpt ut kunde kommunstyrelsen inte längre med stöd av 51 § 1 mom. kommunallagen ta upp ett ärende som utbildningsnämnden hade avgjort genom beslut med anledning av ett rättelseyrkande i ett tidigare beslut som nämnden hade fattat. Det saknade betydelse att utbildningsnämnden hade bifallit rättelseyrkandet i nämndens tidigare beslut.
(HFD 21.12.1999 L 4172)

En visstidstjänst som klasslärare skulle besättas för perioden 1.8.1998-31.7.1999 i en skola där tjänsten under två föregående läsår hade skötts av en person i kommunens tjänst. Denna person, som var gravid vid tidpunkten då tjänsten skulle besättas, utnämndes inte av skolnämnden att sköta tjänsten interimistiskt, med den motiveringen att det var uppenbart att hon bara hade kunnat sköta tjänsten en kort tid under den nämnda perioden. Därvid hade skolnämnden inte visat att förfarandet hade berott på någon annan godtagbar omständighet än arbetstagarens kön enligt 8 § 3 mom. lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män. Skolnämndens förfarande måste därför anses vara diskriminering enligt 7 § lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män, och följaktligen lagstridigt.
(HFD 23.12.1999 L 4234)

26 § lagen om kommunala tjänstekollektivavtal tolkades så att en tjänsteinnehavare, som inte var ansluten till någon tjänsteinnehavarförening med förhandlingsrätt, kunde få ett yrkande som gällde ekonomisk förmån av anställningsförhållandet prövat som förvaltningsvist, trots att yrkandet inte kunde avgöras utan tolkning av tjänstekollektivavtalet, då tjänsteinnehavaren på grund av 13 § lagen om arbetsdomstolen inte kunde föra saken till arbetsdomstolen för avgörande.
(HFD 31.12.1999 L 4399)

Konkurrensärende
Det i 6 § 1 punkten lagen om konkurrensbegränsningar föreskrivna förbudet mot priskarteller skulle tillämpas på bussförbundet Linja-autoliitto. Den rätt att meddela anvisningar om prissättningsgrunder som enligt trafikministeriets beslut hade beviljats Linja-autoliitto och som gällde år 1993 utgjorde inget hinder mot att för år 1993 tillämpa förbudet mot priskarteller. Den påföljdsavgift på 100 000 mark som konkurrensrådet påfört Linja-autoliitto stod inte i disproportion till Linja-autoliittos förfaranden som stred mot 6 § 1 punkten lagen om konkurrensbegränsningar.
(HFD 27.4.1999 L 932)

Då tidningen City och andra tidningar med likartat distributionssystem uteslöts från Nationella medieundersökningen var verkningarna av uteslutningen sådana som avses i 9 § 2 punkten lagen om konkurrensbegränsningar. Motiveringen till uteslutningen som Finlands Mediekontroll Ab anförde var inte konkurrensrättsligt godtagbar, och därför ansågs konkurrensbegränsningen vara skadlig på det sätt som avses i 9 § lagen om konkurrensbegränsningar.
(HFD 9.12.1999 L 4057)

Lantbruksstöd
Det fanns inte förutsättningar för sökanden att få startstöd för unga jordbrukare, emedan sökanden under flera år före år 1994 som delägare i dödsboet hade idkat jordbruk på lägenheten, varav han ägde en tredjedel, och fått lön för denna sin verksamhet.
(HFD 30.4.1999 L 500)

Ansökan om investeringsstöd för jordbruk kunde avslås på den grund att det med hänsyn till personernas ekonomiska ställning inte var ändamånsenligt att bevilja stöd.
(HFD 28.6.1999 L 1710)

Läkemedelspreparat
Läkemedelsverket hade inte enligt 30 § 1åkemedelslagen befogenhet att ge en föreskrift, som gällde de materiella förutsättningarna för att få försäljningstillstånd för läkemedelspreparat i parallellimport. En ansökan om försäljningstillstånd kunde förkastas på grund av förpackningsstorleken endast i det fall, att begränsningen av förpackningsstorleken enligt artikel 30 i EG-fördraget var grundat på hänsyn till att skydda människors liv och hälsa.
(HFD 10.9.1999 L 2461)

Länsrättens kompetens
Emedan länsstyrelsen i Västra Finlands län hade sitt verksamhetsställe i Åbo, skulle besvär över beslut som fattats vid länsstyrelsens regionala serviceenhet i Jyväskylä anföras hos länsrätten i Åbo och Björneborgs län. Det beslut av länsstyrelsen i Mellersta Finlands län genom vilket besvären hade prövats undanröjdes och saken överfördes till länsrätten i Åbo och Björneborgs län.
(HFD 12.3.1999 L 414)

Naturskydd
Ett naturskyddsprogram som vunnit laga kraft var inte en sådan plan som avses i 5 § 3 mom. lagen om inlösen av fast egendom och särskilda rättigheter som medför rätt att utan särskilt tillstånd inlösa ett område som ingår i programmet. För att en lägenhet som ingår i basprogrammet för myrskydd kunde inlösas till staten för naturskyddsändamål krävdes därför inlösningstillstånd enligt 52 § naturvårdslagen och 5 § 1 mom. lagen om inlösen av fast egendom och särskilda rättigheter.
(HFD 5.11.1999 L 3000)

Offentlig upphandling
Det faktum att det kommunala brandväsendets anbud om sjuktransport var förmånligt på grund av att brandverkets personal kunde sköta sjuktransporterna utan extra kostnad för kommunen var inte hinder för att anta anbudet som det billigaste.
(HFD 11.8.1999 L 1970)

Då ansökan hade ingetts till konkurrensrådet innan upphandlingsavtalet ingåtts, var ansökan gjord enligt kraven i 9 a § 2 mom. lagen om offentlig upphandling. Försummelse att lämna skriftligt meddelande till upphandlingsenheten om avsikten att anhängiggöra ärendet i konkurrensrådet utgjorde inget hinder för konkurrensrådet att pröva ansökan.
(HFD 12.8.1999 L 1974)

Lagen om offentlig upphandling skulle tilllämpas när ett utbildningscenter för vuxna anskaffade undervisningstjänster tillsammans med länsstyrelsen för att genomföra en utbildning som var överenskommen i enlighet med lagen om finansiering av yrkesinriktad tilläggsutbildning. Konkurrensrådet hade prövningsrätt när det gällde att utöva sin behörighet för att avbryta ett upphandlingsförfarande som hade befunnits vara lagstridigt, och kräva att en anbudstävlan skall anordnas.
(HFD 17.8.1999 L 2027)

Kommunen hade beslutat ordna en anbudstävlan för att för kommunens skolor, daghem och övriga inrättningar upphandla matförsörjningen, som hade producerats av personal som tidigare varit i kommunens tjänst. Medlemmarna av denna personal hade inte rätt att föra frågan till behandling i konkurrensrådet om huruvida reglerna om offentlig upphandling inte iakttagits vid upphandlingsförfarandet.
(HFD 10.9.1999 L 2457)

Paketreserörelse
Utbyteselevresor som anordnats av en förening som idkar utbyteselevverksamhet var inte paketresor, och föreningen idkade inte sådan paketreserörelse som avses i 2 § lagen om paketresor.
(HFD 23.6.1999 L 1729)

Sametingsvalet
Då en förfader till NN senast hade antecknats som lapp i jordeboken år 1726, kunde han inte enbart på den grunden betraktas som en i 3 § 2 punkten sametingslagen avsedd same som omfattas av den kulturella autonomin enligt lagens 1 §, och därför hade NN inte rösträtt vid sametingsvalet 1999.
(HFD 22.9.1999 L 3181)

Sjuktransporttillstånd
Det faktum att det kommunala brandväsendets anbud om sjuktransport var förmånligt på grund av att brandverkets personal kunde sköta sjuktransporterna utan extra kostnad för kommunen var inte hinder för att anta anbudet som det billigaste.
(HFD 11.8.1999 L 1983)

Sysselsättningsstöd
Emedan en dröjsmålsränta på 16 % som påförts vid återkrav av sysselsättningsstöd baserade sig på förordning och inte på lag, och emedan arbetskraftsbyrån inte ensidigt kunde bestämma förfallodagen för återbetalningen, skulle dröjsmålsränta betalas enligt en räntefot på 5 procent räknat från den dag då ansökan om återkrav inkommit till länsrätten.
(HFD 11.3.1999 L 408)

Trafiktillstånd
En person som hade ansökt om taxitillstånd kunde inte utan sitt samtycke beviljas tillstånd för invaliditaxi.
(HFD 5.11.1999 L 2977)

Varumärke
Ordet EXCELL i figurvarumärket PLENITUDE EXCELL A3 var inte ägnat att uppfattas som annans namn.
(HFD 12.3.1999 L 436)

Vattenärende
I ett tillstånd att avleda avloppsvatten kunde minimikrav beträffande näringsämnen i utsläpp som från ett avloppsreningsverk avleds till ett vattendrag bestämmas antingen för totalt fosfor och totalt kväve eller för någondera parametern, beroende på den lokala situationen. Också kraven beträffande koncentration och reduktion kan vara alternativa.
(HFD 18.1.1999 L 77)

Om tillämpligheten av 1 kap. 17 § vattenlagen när det gällde att anlägga en konstgjord sjö, då avsikten var att anlägga den till största delen på annans mark.
(HFD 3.12.1999 L 3989)