2000 Beskattning
II Beskattning
Allmännyttigt samfund
En stiftelse kunde inte anses vara ett allmännyttigt samfund enligt 22 § inkomstskattelagen, eftersom dess huvudsakliga verksamhet hade övergått till innehav av och aktier och förvärvande av inkomster genom uthyrningsverksamhet till gängse värde, och eftersom också den övriga stadgeenliga verksamheten som enligt stiftelsens stadgar betecknas som allmännyttig, dvs. utdelningen av bidrag för särskilda ändamål, i verkligheten hade blivit obetydlig och förhindrad bland annat av att tillgångarna hade bundits till uthyrningsverksamheten, som till stor del utövades med lånade medel.
(HFD 1.3.2000 L 404)
Arvsbeskattning
Då hälften av livförsäkringsersättningarna som den efterlevande maken hade fått genom förmånstagarförordnande med anledning av makens död var mindre än 200 000 mark, lades den del av försäkringsersättningarna som översteg 200 000 mark till den efterlevande makens skattepliktiga arvslott.
(HFD 5.4.2000 L 682)
Avdrag för den efterlevande makens besittningsrätt som enligt 9 § 3 mom. lagen om skatt på arv och gåva skulle inte fastställas för en större andel än hälften av det värde som hade fastställts vid arvsbeskattningen för aktierna, trots att den efterlevande maken och var och en av de tre arvingarna efter arvsbeskattningen hade fått en fjärdedel vid avvittringen och arvsskiftet, och arvingarna således hade kommit att äga tre fjärdedelar av aktierna som medförde rätt till besittning av makarnas gemensamma bostad, som var arvlåtarens egendom.
(HFD 10.5.2000 L 867)
Enligt makarnas inbördes testamente skulle den efterlevande maken få nyttjanderätten till boets hela egendom, och efter dennas död skulle nyttjanderätten till en fastighet som hörde till boet tillfalla makarnas son. Sonens dotter som enligt testamentet skulle få äganderätten till fastigheten efter sin fars död kunde påföras arvsskatt för fastigheten redan efter den av farföräldrarna som avled först.
(HFD 30.11.2000 L 3133)
Med beaktande bland annat av att testamentstagaren, som var född 1933, sedan maken, som var arvlåtare, hade dött 1997 hade ingått ett femårigt avtal med arbetskrafts- och näringcentralen om att vårda och utveckla landskapet avseende den testamenterade gårdens hela åkerareal, ansågs testamentstagaren inte bedriva jordbruk på det sätt som avses i 55 § lagen om skatt på arv och gåva.
(HFD 13.12.2000 L 3218)
Avdrag för inkomstens förvärvande
A ägde en radhuslägenhet i Lojo tillsammans med sin sambo. Från början av år 1996 hade han fått en arbetsplats i Kuopio, där han hyrde en enrummare i ett flervåningshus. Räntorna för ett lån som A hade tagit för att köpa radhuslägenheten kunde dras av som räntor för bostadsskuld. Däremot kunde A inte dra av kostnaderna för sina veckoslutsresor mellan bostaden i Lojo och arbetsplatsen i Kuopio.
(HFD 21.12.2000 L 3300)
Begäran om förhandsavgörande av Europeiska gemenskapernas domstol
Högsta förvaltningsdomstolen beslutade att enligt artikel 234 fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen begära förhandsavgörande av Europeiska gemenskapernas domstol i ett ärende där högsta förvaltningsdomstolen skall avgöra om det är förenligt med artikel 90 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen att påföra bilskatt enligt 7 och 11 § bilskattelagen för ett begagnat fordon som en enskild person har importerat från en annan medlemsstat i Europeiska unionen. Förhandsavgörande begärdes också i frågan om huruvida skatten på bilskatt, som benämns mervärdesskatt och som föreskrivs i 5 § 1 mom. bilskattelagen och 1 § 5 mom. mervärdesskattelagen, skall anses vara mervärdesskatt enligt rådets sjätte direktiv om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter (77/388/EEG) eller annan sådan tillåten skatt eller avgift som avses i direktivets artikel 33, och huruvida uppbörden av nämnda skatt är tillåten enligt direktivet och artikel 90 i fördraget.
(HFD 15.3.2000 L 498)
Beskattning av inkomst av näringsverksamhet
Böter som Europeiska gemenskapernas kommission hade ålagt en förening att betala för överträdelse av artikel 85 (nu artikel 81) i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen kunde dras av från föreningens näringsinkomst.
(HFD 3.7.2000 L 1997)
Bilskatt
En bil hade vid första registreringen varit en skattefri lastbil. Den ändrades senare till personbil, och bilskatt debiterades med anledning av ändringsregistreringen. Bilskatten kunde inte återbetalas med stöd av 51 § bilskattelagen trots att ägaren uppfyllde förutsättningarna för återbetalning till invalider enligt detta lagrum.
(HFD 2.6.2000 L 1855)
Efterbeskattning
Det framgick inte förrän vid arbetsgivarens skattegranskning att en arbetstagares kostnadsersättningar för arbete på annan ort, som var antecknade i förskottsinnehållningsbevisen som arbetstagaren hade bifogat till sina skattedelkarationer, hade utbetalats skattefritt på felaktiga grunder. Skattebyrån hade rätt att verkställa efterbeskattning, eftersom den inte ansågs vara skyldig att pröva grunderna för kostnadsersättningarnas skattefrihet vid den ordinarie beskattningen.
(HFD 13.1.2000 L 37)
Då tiden för efterbeskattning hade löpt ut kunde en sammanslutning inte påföras ansvar för obetalda skatter och avgifter som för skatteåret 1991 hade påförts dess delägare utgående från sammanslutningens inkomst.
(HFD 3.11.2000 L 2784)
Fastighetsskatt
Varken ett kraftbolags högspänningsledning på 220 kilovolt eller ledningens enskilda stolpar ansågs vara en sådan konstruktion som avses i fastighetsskattelagen, och för dem skulle inte erläggas fastighetsskatt.
(HFD 20.7.2000 L 2060)
Förlustavdrag
Förlusterna som hade fastställts för ett gårdsbruk vid statsbeskattningen för skatteår före skatteåret 1993, kunde enligt 151 § 1 mom. inkomstskattelagen vid statsbeskattningen dras av under skatteåret 1994 från förvärvsinkomsten som utgjordes av löneinkomst.
(HFD 1.2.2000 L 183)
Förmögenhetsbeskattning
Vid uträkningen av kapitalinkomstandelen för jordbruk för en skattskyldig skulle andelarna i andelslag, som ingick i nettoförmögenheten, värderas enligt vad som bestäms i 27 § förmögenhetsskattelagen om uträkning av beskattningsvärdet för aktier, eftersom andelsrätten var förenad med särskilda förmåner. Utestående andelar av andelsinsatserna skulle behandlas som jordbrukets skulder vid uträkningen av nettoförmögenheten.
(HFD 4.5.2000 L 813)
Aktier som givits som gåva räknades, då det måste anses vara skäligt, till sitt fulla värde som skattepliktig tillgång för gåvogivaren som hade förbehållit sig rätten till aktiernas avkastning för sin livstid.
(HFD 30.11.2000 L 3132)
Förskottsuppbörd
En före detta bankdirektör kunde inte från sina pensionsinkomster dra av ett skadestånd som hade dömts ut på grund av krediter som han hade beviljat i strid med anvisningar och bestämmelser och som hade lett till kreditförluster för banken, då bankdirektören och hans anhöriga hade fått ekonomisk vinning av kreditgivningen.
(HFD 28.12.2000 L 3378)
Förtäckt dividend
Privatuttag som en bolagsman hade gjort i samband med ombildningen av ett öppet bolag till aktiebolag ansågs vara förtäckt dividend till den del som uttagen hänförde sig till det öppna bolagets orealiserade vinst.
(HFD 9.8.2000 L 2116)
Verkställande direktören, som samtidigt var delägare i aktiebolaget hade inte fått skattepliktig inkomst genom att aktiebolaget hade betalat stämpelskatten för den industrirådstitel som han hade förlänats.
(HFD 2.10.2000 L 2452)
Gårdsbruksbeskattning
En jordbrukare bildade ett aktiebolag som i fortsättningen skulle bedriva jordbruket, men överförde inte gårdsbruksenhetens markområden på bolaget. Också med beaktande av de övriga verksamhetsbetingelserna ansågs ändringen av verksamhetsform inte motsvara sakens egentliga natur eller syftemål, och därför skulle jordbruksinkomsten som hade deklarerats i bolagets namn fortfarande beskattas som jordbrukarens och inte aktiebolagets inkomst.
(HFD 10.1.2000 L 5)
Anskaffningsutgifterna för jordbruksnyttigheter som hade inköpts inom ramen för ett finansieringslimitavtal kunde dras av det skatteåret då säljaren hade fått betalning av finansieringsbolaget för nyttigheterna och då skuldförhållandet mellan köparen och finansieringsbolaget hade uppstått.
(HFD 20.7.2000 L 2052)
Trots att köpeskillingen i köpebrevet vid köp av en gårdsbruksenhet inte hade specificerats med hänsyn till för referenskvantiteten på mejerimjölk, dvs. för mjölkkvoten, ansågs den ha övergått till köparen mot vederlag.
(HFD 19.10.2000 L 2623)
Gåvobeskattning
Då givaren av en gåva hade meddelats förhandsavgörande om gåvoskatten innan gåvan fullbordades, skulle länsrätten inte med anledning av gåvans fullbordande ha undanröjt skatteverkets förhandsavgörande och utan prövning avvisat gåvogivarens besvär om skattens beräkningsgrund.
(HFD 5.5.2000 L 845)
Då en främmande stat endast hade förbundit sig att ge Finland handräckning i ett straffrättsligt ärende, skulle de uppgifter som den främmande staten härvid hade givit inte ha använts vid gåvobeskattningen.
(HFD 21.11.2000 L 3007)
Hyresinkomst
En aktielägenhet, som förvärvats genom testamente, reparerades innan den hyrdes ut. Reparationskostnaderna ansågs inte vara årskostnader som kunde dras av från hyresinkomsten, utan utgifter som var jämförbara med anskaffningsutgifterna för aktierna och lägenheten.
(HFD 15.8.2000 L 2157)
Mervärdesskatt
a) Skattskyldighet
En stiftande aktieägare i ett aktiebolag var enligt 188 § mervärdesskattelagen solidariskt ansvarig tillsammans med bolaget för den mervärdesskatt som skulle betalas för tiden innan bolaget hade införts i handelsregistret.
(HFD 27.12.2000 L 3347)
b) Undantag från skatteplikten för försäljning
En tidningsutgivare var inte skyldig att betala mervärdesskatt på extra användningsrättigheter till tidningens nätversion eller olika elektroniska finansinformationstjänster, som utgivaren hade överlåtit som förmån till tidningens storprenumeranter i samband med prenumeration på årgångar av utgivarens tidning.
(HFD 1.2.2000 L 184)
Då ett ömsesidigt fastighetsaktiebolag delades i enlighet med 14 a kap. lagen om aktiebolag, överfördes bolagets tillgångar genom universalsuccession till de nya bolagen som bildades vid delningen, och därför tillämpades inte bestämmelsen om företagsarrangemang i 62 § mervärdesskattelagen på överföringen av tillgångarna. Då det nya ömsesidiga fastighetsaktiebolaget, som fastigheten i bolagets besittning överfördes på, fortsatte med den skattepliktiga uthyrningsverksamheten som bolaget hade utövat, ändrades inte heller fastighetens användningsändamål i samband med överlåtelsen. Därför var bolaget inte skyldigt att återbetala de avdrag för byggtjänster som bolaget hade gjort i samband med en ombyggnad av fastigheten i enlighet 33 § mervärdesskattelagen.
(HFD 6.3.2000 L 470)
Då ett fastighetsaktiebolag mot hyra överlät sin semesterstuga förutom till sina tre delägare också i viss mån till utomstående, var bolagets i denna omfattning bedrivna uthyrningsverksamhet inte till sin karaktär sådan skattepliktig inkvarteringsverksamhet som avses i 29 § 1 mom. 3 punkten mervärdesskattelagen, utan skattefri överlåtelse av nyttjanderätten till en fastighet enligt 27 § 1 mom. mervärdesskattelagen.
(HFD 27.11.2000 L 3094)
c) Skattebasen
Ett finansbolag som bedriver leasing av fordon tecknade en försäkring på fordonen, betalade premien för den till försäkringsbolaget och debiterade försäkringspremien enligt försäkringsavtalet av fordonens leasingtagare som en särskild post i samband med leasingavgifterna. Försäkringsbeloppet inräknades inte i skattebasen som en del av leasingavgiften.
(HFD 16.3.2000 L 563)
Då en bilaffär sålde bilar på avbetalning och överförde avbetalningskontrakten på ett finansbolag, var affären inte skyldig att betala mervärdesskatt för försäkringspremier som hänförde sig till de försäkringar finansbolaget hade tagit på bilarna och som avbetalningskunderna särskilt debiterades för.
(HFD 16.3.2000 L 564)
d) Avdragbar skatt
En person som bedriver primärproduktion i form av skattepliktig hästskötsel hade rätt att dra av mervärdesskatten som ingick i inköpspriset för anskaffade varor och tjänster. Avdragsrätten gällde däremot inte anskaffningar som direkt hänförde sig till travtävlingsverksamheten.
(HFD 16.3.2000 L 571)
Ett bolag som bedrev skattepliktig rörelse hade rätt att dra av skatten som ingick i inköpspriset för inventarier som hade anskaffats till den företagshälsovårdsstation som bolaget hade enbart för sina egna arbetstagare.
(HFD 11.12.2000 L 3201)
Kaffe och mellanmål och sedvanliga måltider som serverades under dagtid i samband med affärsförhandlingar, varudemonstrationer och kurser under de inköpsdagar som ett bolag hade ordnat för sina återförsäljare och anställda samt kaffeservering och sedvanlig måltidsservering på restaurang under säljarnas kundbesök i samband med affärsförhandlingar var avdragbara anskaffningar för bolagets skattepliktiga rörelse enligt 102 § mervärdesskattelagen. Rese- och övernattningskostnader som bolaget hade betalat till återförsäljare i samband med inköpsdagarna samt rese- och övernattningskostnader som bolaget hade betalat till utländska huvudmän och kunder under deras besök på bolagets verksamhetsort var däremot representationsutgifter enligt 114 § 1 mom. 3 punkten mervärdesskattelagen eller utgifter som inte gällde bolagets skattepliktiga rörelse, och var därför inte avdragbara.
(HFD 22.12.2000 L 3306)
Naturliga avdrag
Då en jordbruksavbytare som var anställd av kommunen fick fria måltider på gårdarna var måltidernas värde avbytarens skattepliktiga inkomst, men samtidigt som denna inkomst lades till den skattepliktiga inkomsten skulle avbytarens extra måltidskostnader som arbetsresorna hade medfört beaktas som avdrag.
(HFD 11.5.2000 L 876)
En pensionerad bankdirektör kunde vid beskattningen från sina förvärvsinkomster såsom naturligt avdrag dra av en med banken avtalad engångsersättning för den skada som han hade förorsakat banken genom vårdslös kreditgivning under sin tid som bankdirektör.
(HFD 28.12.2000 L 3377)
Skatteplikt för inkomst
Engångspremien för en pensionsförsäkring som betalas i ett för allt och berättigar till individuellt grundpensionsskydd, som arbetsgivaren hade tecknat för sin arbetstagare som gick i pension, var arbetstagarens lön till den del den översteg 50 000 mark.
(HFD 7.4.2000 L 690)
Skatteuppbörd
Länsrätten hade inte överskridit sin behörighet när det gällde att tillämpa lagen om skatteuppbörd, då den i sitt beslut hade beaktat bestämmelserna i lagen om företagssanering endast när den avgjorde frågan om huruvida skattemottagaren hade skatterester som ger rätt till skattekvittning enligt 2 kap. lagen om skatteuppbörd.
(HFD 5.5.2000 L 843)
Skattskyldighet
På en gårdsbruksenhet som äkta makar hade ägt hälften var ansågs jordbruket efter den ena makens död ha bedrivits i form av ett dödsbo där den efterlevande maken och makarnas två barn var delägare.
(HFD 9.8.2000 L 2114)
Skuld för inkomstens förvärvande
Lån för anskaffning av lägenhet som hyrdes ut till svärföräldrarna mot bolagsvederlaget ansågs inte vara skuld för inkomstens förvärvande enligt 58 § 1 mom. 3 punkten inkomstskattelagen.
(HFD 13.1.2000 L 32)
En löntagare, som hade tagit lån för anskaffning av bil, använde bilen för att sköta sina arbetsuppgifter och erhöll skattefri kilometerersättning för arbetsresorna av arbetsgivaren. Lånet var inte en sådan skuld för inkomstens förvärvande som avses i 58 § inkomstskattelagen och låneräntorna kunde inte dras av från kapitalinkomsten.
(HFD 27.1.2000 L 149)
Stämpelskatt
Eftersom köparen av aktier som ger rätt till besittning av en bostadslägenhet efter köpslutet hyrde ut lägenheten och inte använde den som sin stadigvarande bostad förrän drygt sju och ett halvt år efter köpslutet, kunde förutsättningarna för befrielse från stämpelskatt för köpare av första bostad enligt 57 b § 1 mom. 1 punkten stämpelskattelagen inte anses vara uppfyllda.
(HFD 10.5.2000 L 863)
Återbäringsränta skulle inte erläggas på ett skattetillägg som skulle återbetalas till den skattskyldige, eftersom debiteringen av stämpelskatten jämte skattetillägget hade upphävts.
(HFD 13.6.2000 L 1914)
Statens rätt till stämpelskatt på lagfart ansågs preskriberad efter tio år från den tidpunkt då stämpelskatteskulden hade uppstått, dvs. från överlåtelsen av äganderätten till en andel av fastigheten. (HFD 15.9.2000 L 2283)
Utgift för inkomstens förvärvande
En skattskyldig som hade genomgått skuldsanering för privatpersoner hade inte rätt att som utgifter för inkomstens förvärvande eller bibehållande dra av kapitalutbetalningarna som han hade varit skyldig att erlägga på grund av pant- och borgensförbindelser för sitt konkursgångna aktiebolag.
(HFD 24.1.2000 L 112)
En skatteskyldig som hade varit arbetslös arbetssökande på sin hemort i Punkaharju, hade arbetat på annan ort under de aktuella två skatteåren i två anställningsförhållanden om ca tre månader. Med beaktande av anställningarnas kortvarighet ansågs de utgöra tillfälligt arbete, och de extraordinära levnadskostnaderna som arbetet medförde var utgifter som kunde dras av i beskattningen.
(HFD 25.2.2000 L 384)
Överlåtelseförlust, avdrag för
Den ansvariga bolagsmannen i ett kommanditbolag kunde som överlåtelseförlust enligt 50§ inkomstskattelagen dra av den förlust som hade uppkommit vid upplösningen av bolaget då bolagsandelen byttes ut mot skiftesandelen i samband med upplösningen.
(HFD 20.12.2000 L 3310)
Överlåtelseskatt
Överlåtelseskatt skulle inte betalas då ett options- och terminsavtal som inte var standardiserat fullgjordes genom avräkning av nettovärdet.
(HFD 5.4.2000 L 683)
Skattefriheten enligt 15 § 5 mom. 1 punkten lagen om överlåtelseskatt gäller fondbörser generellt och alltså inte bara inhemska eller i Finland belägna fondbörser.
(HFD 30.11.2000 L 3131)
Inkomstskattelagens bestämmelser om beskattning av överlåtelsevinst tillämpades vid beskattningen av placeringsverksamhet avseende värdepapper som bedrevs som bisyssla av en privatperson.
(HFD 7.12.2000 L 3191)
Överlåtelsevinst
Vid fastställandet av vinsten på överlåtelse av börsaktier som hade mottagits som gåva avdrogs bara ett belopp motsvarande anskaffningsutgiftspresumtionen överlåtelsepriset, och inte det högre beloppet av aktiernas värde vid tidpunkten för gåvan enligt 47 § 1 mom. inkomstskattelagen, eftersom ingen gåvoskattedeklaration hade lämnats och gåvans beskattningsvärde således inte hade fastställts.
(HFD 15.11.2000 L 2921)
|
